Var femte elev saknar gymnasiebehörighet

– Vi tar jätteallvarligt på detta, säger Patrik Engström, kvalitets- och utvecklingschef på barn- och ungdomsförvaltningen.

Redan förra året märktes en oroväckande trend, då nästan 13 procent av grundskoleleverna inte lyckades bli behöriga till gymnasiet. Året dessförinnan var siffran "bara" åtta procent. Enligt preliminära siffror är det nu hela 20 procent som saknar behörighet.

– Vi jobbar med att analysera det försämrade resultatet. Det finns säkert flera orsaker, men det ökade antalet nyanlända elever är en av dem, konstaterar Patrik Engström.

Sedan förra året tar Skolverket fram statistik där man redovisar andelen obehöriga, med och utan nyanlända elever. Förra året saknade totalt 12,7 procent av Halmstads niondeklassare behörighet. Räknar man bort de nyanlända blir siffran i stället 10 procent. För läsåret 2015/2016 verkar de nyanlända ha ännu större inverkan. Utan dem sjunker andelen obehöriga från 19,9 till 10,4, det vill säga ungefär samma resultat som förra året.

–Det är klart att det gör skillnad när det kommer många nya elever som inte kan språket och inte alltid har läst samma ämnen. Samtidigt innebär det att vi måste bli ännu bättre på att möta de här eleverna. Vi satsar redan mycket på förberedelseklasser, men behöver säkert förfina våra undervisningsmetoder, säger Patrik Engström.

Statistiken för 2016 omfattar än så länge bara kommunens elva grundskolor, och brukar förbättras när de fristående skolorna räknas in.

– Det är ju bara de kommunala skolorna som har förberedelseklasser för nyanlända, så de fristående skolornas siffror ser annorlunda ut, säger Patrik Engström.

Läs även: ”Varje elev vi räddar kan spara flera miljoner”

Bland de insatser som kommunen redan gör för att minska andelen obehöriga elever nämner han sommarskolan, som ger elever i årskurs 6-9 möjlighet att läsa extra matematik, svenska och engelska under lovet. I år ingick även intensiv simundervisning för nyanlända. Efter sommarskolan hade 16 elever förbättrat sina kunskaper så mycket att de blev behöriga till gymnasiet. Andra satsningar handlar om att fånga upp elever med låg motivation och hög frånvaro.

– Vi ser att elevernas motivation sjunker ju äldre de blir och behöver utveckla stödet och undervisningen, säger Patrik Engström.

Skillnaderna i resultat är också markanta om man delar upp statistiken i pojkar och flickor. Flickorna har både bättre betyg och blir oftare behöriga till gymnasiet.

– Det här är inget nytt fenomen, men vi måste sträva efter att få en så jämställd skola som möjligt. Vi har nu börjat prata med andra kommuner och med högskolan kring hur man kan jobba med det här. Det är ju inte ett problem som är specifikt för Halmstad, säger Patrik Engström.

Liksom i fjol fortsätter samtidigt det genomsnittliga meritvärdet att öka för niondeklassarna. Enligt de preliminära siffrorna är det nu uppe i 221,4, vilket är fem poäng högre än i fjol.

Yvonne Persson