Mer säkerhetsfokus efter knivbråket

På Halmstads förskolor och grundskolor finns det ett betydligt bättre säkerhetstänkande i dag än för några år sedan. På Sannarpsgymnasiet har säkerheten skärpts efter ett uppmärksammat knivslagsmål i fjol.

ANNONS
|

– Vi började uppmärksamma säkerhetsfrågorna på allvar 2013 efter skolskjutningar i USA, berättar Karin Quander, chef för barn- och ungdomsförvaltningens planeringsavdelning.

Sedan dess har man bland annat haft flera större seminarier och övningar för personalen i grund- och förskolan. Kontrollen av okända personer som vistas i skolbyggnaden eller på skolgården har också blivit bättre, inte minst efter dådet i Trollhättan.

– Över huvud taget diskuteras säkerheten mer på arbetsplatserna i dag och det finns tydliga rutiner kring hot och våld.

Läs också: ”Säkerheten på skolorna har skärpts”

Även inom Halmstads gymnasieskolor arbetar man med säkerhets- och trygghetstänkande. När tjänstemän från den norska kommunen Stavanger besökte Sannarpsgymnasiet på torsdagen var ämnet en av punkterna på schemat.

ANNONS

– Vi ska utbyta erfarenheter kring hur vi jobbar med säkerhet och en av orsakerna till att vi gör ett besök på Sannarpsgymnasiet är att de är lite föregångare i de här frågorna, säger Annika Vannerberg, integrationssamordnare på Halmstads kommun, som ansvarade för besöket.

Gymnasiechef Rikard Sjödahl berättade för kollegerna från grannlandet hur skolan agerade efter ett knivslagsmål utanför Sannarpsgymnasiet i fjol. Han menade bland annat att det är viktigt att tidigt informera både personal och elever för att undvika att rykten sprids.

– 15 minuter efter att det hade inträffat samlade vi alla anställda och informerade dem om det vi visste. Då kunde de sedan berätta för sina elever. Och det blev inga rykten som spreds om den här händelsen, säger han.

Gymnasiechefen förklarar att skolan har lagt mer fokus på förebyggande arbete sedan knivslagsmålet i februari förra året.

– Det gjorde att vi kände att vi måste försöka förbereda oss bättre mentalt och praktiskt för den här typen av händelser, säger han.

– Sedan är det klart att även händelsen i Trollhättan har påverkat vår syn på problematiken.

Enligt Sjödahl har personalen först och främst blivit noggrannare med att fråga personer som de inte känner igen om de går på skolan.

ANNONS

– Om de inte är eleverblir de ombedda att gå härifrån för man får inte vara på skolan om man inte har ett specifikt ärende.

Dessutom har de anställda börjat bära namnskylt för att det ska bli tydligt att de hör hemma i lokalerna.

– Man kan tycka att det inte är någon stor fråga att ha en namnskylt på en arbetsplats men i det här sammanhanget är det faktiskt det. Då blir det lättare för oss i personalen att säga till obehöriga att de inte får vara här.

Det senaste året har skolans entré varit möblerad så att fler människor har uppsikt över vem som går in i byggnaden. Man har också inrett en arbetsplats i anslutning till huvudingången.

Skolan har även utbildat sin personal i säkerhetsfrågor, något som kommer att fortsätta under våren. Enligt Rikard Sjödahl har säkerhetsarbetet inget slut.

– Bara för några år sedan visste ingen vad Facebook eller näthot var, men i dag har vi en helt annan situation. Det går inte att ha en och samma krisplan utan man måste hela tiden jobba med att utveckla den, säger han.

Finns det en risk för att man i det här arbetet isolerar sig för mycket?

ANNONS

– Inte på det sättet som vi jobbar nu. Det handlar om att bygga relationer och att vara uppmärksam. Det handlar inte om att bygga upp murar eller att ha legitimationskontroll. Det tror jag är fel väg att gå.

ANNONS