Teknikskola får leva vidare Halmstads politiska majoritet vill satsa 3,5 miljoner om året
HALMSTAD 31 december 2005 upphör det statliga stödet till Komtek, teknikskolan i Halmstad. Men enligt Anders Rosén (s) som är barn- och ungdomsnämndens ordförande finns ett liv efter nyår för skolan.
Relaterat
Artikelbilder
31 december 2005 upphör det statliga stödet till Komtek, teknikskolan i Halmstad. Men enligt Anders Rosén (s) som är barn- och ungdomsnämndens ordförande finns ett liv efter nyår för skolan.
I majoritetspartiernas förslag till budget ingår, enligt Anders Rosén, att kommunen avsätter 3,5 miljoner kronor om året till Komtek.
Teknikskolan vänder sig framför allt till barn och ungdomar. Man samarbetar med grundskolorna, har fritidskurser och satsar extra mycket på flickor och kvinnor. Deltagare är allt från förskolebarn till kvinnor som passerat 70-strecket och går kursen i vardagsteknik där man lär sig nyttigheter i stil med att byta packning i kökskranen.
– Inklusive skolverksamheten har vi över 1 000 elever som är anmälda till höstterminen, säger Catarina Carlsson, projektledare för Komtek teknikskolan i Halmstad.
Till nyheterna hör en ettårig designkurs för tjejer, där första kullen går in på sin andra termin.
– Kursen går ut på att lösa problem, till exempel hur man sätter ihop en järngrej med en träskiva. Det är roligt, men kan vara ganska jobbigt ibland, säger Alice Nyqvist.
Hon är elva år, fyller tolv, och har varit med i Komtek teknikskolans verksamhet sedan smygstarten hösten 2003.
En helt ny nisch som skolan börjar jobba med i höst är entreprenörskap. Där vänder man sig till högstadieungdomar som får jobba med innovation i fiktiva små företag.
"Fethaja kopplingen" är en annan nyhet som siktar på tjejer och killar från elva år som vill fördjupa sina elektronikkunskaper. Att bygga sin egen stereo ligger inom möjligheternas gräns.
Flera kurser återkommer varje termin. Tekniklego, där 7–9-åringar lär sig mekanik med hjälp av legobitar, hör dit.
– Alla kurserna blev snabbt fulltecknade under sensommaren. Det är personal och lokaler som gör att vi måste sätta stopp, säger Catarina Carlsson.
Fyra dagar i veckan kommer grundskoleelever till skolan. Christopher Polhem (1661–1751), mannen som är avporträtterad på 500-kronorssedeln, brukar kallas för den svenska mekanikens fader. I höst används hans idéer för att sprida insikter om mekanik bland Halmstads skolbarn.
Grundtanken med den statliga satsningen på kommunala teknikskolor är att Sverige i framtiden behöver fler ungdomar som väljer att satsa på teknik och entreprenörskap, och intresset måste grundläggas i tid. Inspirationen är hämtad från kommunala musikskolan som betytt mycket för musikindustrins framväxt i landet.
Via Nutek har ett tiotal kommuner i landet fått stöd för att starta kommunala teknikskolor. Det statliga stödet upphör vid årsskiftet, men liksom ett par kommuner redan fattat beslut om, ser det ut att bli en fortsättning i Halmstad.
– Jag tror det kommer att betyda mycket i framtiden. De som går på Komtek är framtidens ingenjörer, uppfinnare och entreprenörer, säger Inga Lill Stjerndahl på Nutek.
Det var hon som ursprungligen kläckte idén med Komtek, hon hör också till dem som deltog i en konferens som hölls under torsdagen och arrangerades av skolan.
Teknikskolan vänder sig framför allt till barn och ungdomar. Man samarbetar med grundskolorna, har fritidskurser och satsar extra mycket på flickor och kvinnor. Deltagare är allt från förskolebarn till kvinnor som passerat 70-strecket och går kursen i vardagsteknik där man lär sig nyttigheter i stil med att byta packning i kökskranen.
– Inklusive skolverksamheten har vi över 1 000 elever som är anmälda till höstterminen, säger Catarina Carlsson, projektledare för Komtek teknikskolan i Halmstad.
Till nyheterna hör en ettårig designkurs för tjejer, där första kullen går in på sin andra termin.
– Kursen går ut på att lösa problem, till exempel hur man sätter ihop en järngrej med en träskiva. Det är roligt, men kan vara ganska jobbigt ibland, säger Alice Nyqvist.
Hon är elva år, fyller tolv, och har varit med i Komtek teknikskolans verksamhet sedan smygstarten hösten 2003.
En helt ny nisch som skolan börjar jobba med i höst är entreprenörskap. Där vänder man sig till högstadieungdomar som får jobba med innovation i fiktiva små företag.
"Fethaja kopplingen" är en annan nyhet som siktar på tjejer och killar från elva år som vill fördjupa sina elektronikkunskaper. Att bygga sin egen stereo ligger inom möjligheternas gräns.
Flera kurser återkommer varje termin. Tekniklego, där 7–9-åringar lär sig mekanik med hjälp av legobitar, hör dit.
– Alla kurserna blev snabbt fulltecknade under sensommaren. Det är personal och lokaler som gör att vi måste sätta stopp, säger Catarina Carlsson.
Fyra dagar i veckan kommer grundskoleelever till skolan. Christopher Polhem (1661–1751), mannen som är avporträtterad på 500-kronorssedeln, brukar kallas för den svenska mekanikens fader. I höst används hans idéer för att sprida insikter om mekanik bland Halmstads skolbarn.
Grundtanken med den statliga satsningen på kommunala teknikskolor är att Sverige i framtiden behöver fler ungdomar som väljer att satsa på teknik och entreprenörskap, och intresset måste grundläggas i tid. Inspirationen är hämtad från kommunala musikskolan som betytt mycket för musikindustrins framväxt i landet.
Via Nutek har ett tiotal kommuner i landet fått stöd för att starta kommunala teknikskolor. Det statliga stödet upphör vid årsskiftet, men liksom ett par kommuner redan fattat beslut om, ser det ut att bli en fortsättning i Halmstad.
– Jag tror det kommer att betyda mycket i framtiden. De som går på Komtek är framtidens ingenjörer, uppfinnare och entreprenörer, säger Inga Lill Stjerndahl på Nutek.
Det var hon som ursprungligen kläckte idén med Komtek, hon hör också till dem som deltog i en konferens som hölls under torsdagen och arrangerades av skolan.
