I sitt veckobrev den 11/12 kommenterar utbildningsminister Jan Björklund nya internationella mätningar som visar att svenska elever blir sämre på att läsa och räkna. Han presenterar samtidigt sin lösning på problemet: mer katederundervisning och mindre eget arbete.
Jan Björklund gör rätt när han oroar sig över svenska elevers försämrade kunskaper men tacklar problemet fel.
Större kunskaper i matematik och svenska får eleverna genom praktisk förståelse för hur och när man behöver kunna räkna och läsa – inte genom katederundervisning. Framtidens skolundervisning måste bygga på motivation och inte på korvstoppning. Vänd på problemet Björklund, och hjälp eleverna förstå varför de lär. Låt dem ha mer slöjd.
Naturlig förståelse
I slöjden får eleverna en naturlig förståelse för matematik och svenska när de räknar ut hur många maskor man ska sticka ihop för att mössans cylinderform ska forma sig efter huvudet eller försöker tyda en skriftlig beskrivning. I slöjden får lärandet ett sammanhang och en mening.
Jan Björklunds trångsynta bild av kunskap delar upp teori och kunskap. I dag hävdar forskare och pedagoger tvärt om att uppdelningen mellan teoretisk och praktisk kunskap är en myt. I slöjden får eleverna, tillsammans med praktiska färdigheter, träna sin förmåga att samarbeta, planera, reflektera och genomföra stora projekt. I slöjden är det ingen skillnad på teori och praktik. Handens arbete är beroende av att hjärnan har koll på läget.
Så, Björklund: när du sitter och planerar framtidens skola – fråga dig själv; Är det inte viktigare att eleverna förstår när och hur de ska räkna med gånger än att de kan rabbla gångertabellen som ett rinnande vattenfall? Inför mer slöjd i skolan!
Sara Degerfält
student på kandidatprogrammet Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, Göteborgs universitet