– Det var i alla fall tur att jag inte hann flytta ner familjen till Halmstad, säger Mikael Randhem, ägare till Northern Helicopters AB.

Han är märkbart besviken på det kommunala flygplatsbolaget i Halmstad när han berättar om turerna kring den planerade helikopterskolan.

– När jag kontaktade Halmstad var alla först positiva, men nu är vi inte längre välkomna, säger han.

Affärsidén bakom helikopterskolan bygger på att det råder brist på cirka 5 000 helikopterpiloter runt om i världen. Att Halmstad valdes ut beror bland annat på läget mitt emellan Malmö och Göteborg, samt att det inte finns någon konkurrerande skola i Sydsverige. Närheten till Tyskland och Danmark spelade också in, speciellt med tanke på att den svenska kronan står så lågt i kurs.

– Dessutom finns det gott om miljonärer i Halmstad och Båstad som kan tänkas vilja ha ett certifikat, hävdar Mikael Randhem, som sedan tidigare driver en flygskola med simulatorer i England.

Han pekar också på att det finns gott om ställen i trakten där det går att övningsflyga utan att det stör någon.

– I vintras började vi reka områden där det inte finns bebyggelse eller hästhagar. Kontakterna med flygtrafikledningen gick också bra. Vi kom överens om att så fort någon klagar skulle vi direkt justera flygvägarna.

Eftersom Mikael Randhem upplevde att han fick positiva besked också av flygplatschefen och flygplatsbolagets VD, Anders Ekblom, beställde han ett hangartält för 150 000 kronor till den plats vid flygklubben han blivit anvisad. Han hyrde även en kontorslokal på tre år för cirka 300 000 kronor.

– Men plötsligt började Ekblom oroa sig över att det kunde bli bullerproblem eftersom han hört att det var många som klagade när det fanns en helikopterlinje från Halmstad till Köpenhamn, säger Mikael Randhem.

Under maj–september 2001 trafikerade företaget Helikopterservice AB sträckan Halmstad–Kastrup med 15-sitsiga Sikorsky. Efter sex miljoner kronor i förlust och mindre än 1 000 passagerare totalt lades dock linjen ner.

– Man kan inte jämföra sådana jättemaskiner med de små tvåsitsare som vi skulle ha. Ledningen för en flygplats borde ju veta åtminstone lite om flyg, menar Mikael Randhem och förklarar att han använder Schweizer 269.

Han pekar nu på att han sitter fast med ett tomt kontor, men att han lyckats få tillbaka pengarna för tälthangaren.

– Det känns konstigt med en flygplats som inte vill ha verksamhet.