Alla halländska barn som har kontakt med barnavårdscentralen (BVC) erbjuds att göra språktest, det första vid tre år.

– 99 procent av alla föräldrar kommer till BVC, vilket innebär att i stort sett alla halländska barn språktestas, säger Gerd Almqvist Tangen, Barnhälsovårdsteamet Halland.

De barn som har ett avvikande språk, när det är svårt att förstå vad de säger eller att de inte kan tolka instruktioner, slussas vidare till logopeden.

Tanken med den tidiga insatsen är att barnet ska ha påbörjat en behandling före skolstarten. Forskning har visat att ju tidigare språkavvikelser upptäcks desto bättre förutsättningar får barnet.

– Upptäcks de i skolan, som på lågstadiet, har de oerhört svårt att ta igen vad de missat. Språkförståelsen hos små barn är nyckeln till att lära sig läsa och skriva, säger Gerd Almqvist Tangen.

Föräldrarna spelar en mycket viktig roll i barnens språkutveckling och för att ge dem, och logopederna, stöd startades projektet Språk-kedjan av Gerd Almqvist Tangen och Maria Ehde Andersson, anställd på Region Halland som utvecklingsledare bibliotek med inriktning mot barn och unga.

En halländsk referensgrupp sattes samman med representanter från förskola, barnavårdcentral, logoped och bibliotek.

– Vi lär oss mycket av varandra och tillsammans kan vi göra något fantastiskt, säger Maria Ehde Andersson.

Gruppen har anammat en idé från Danmark, språkfrämjande material som spel, böcker och pussel samlas i väskor som lånas ut på biblioteken.

– Det här arbetssättet har funnits i Danmark i många år, och på ett bibliotek vi besökte hade de tio–tolv väskor med cirka 5 000 utlåningar per år, berättar Gerd Almqvist Tangen.

Föräldrar ska kunna gå till biblioteket och låna en språkväska, på eget initiativ eller efter rekommendation från BVC-sköterska och logoped, utan recept eller att det sker någon speciell kontroll.

– På det här sättet som vi i Halland gör språkväskorna, med det blandade innehållet och att alla får låna, är unikt för Sverige, säger Maria Ehde Andersson.

Tittar man in i Maria Ehde Anderssons kontor på Region Halland slås man av mängden leksaker som trängs där. Spelen, böckerna och de andra prylarna är pedagogiskt material som ingår i språkväskorna eller ska testas av referensgruppen för se om det platsar i dem.

– Vi vill att barnen ska lära sig på ett lustfyllt sätt och finna glädje i språket, säger Maria Ehde Andersson.

Referensgruppens sammansättning av olika yrkesgrupper är mycket betydelsefullt i arbetet med att sätta samman språkväskornas innehåll. Logopeden har till exempel ratat en aktivitetstavla av tyg med alfabetet på där bokstaven A var kopplad till en bild av en anka, det är för otydligt för ett barn med språksvårigheter. Att i stället ljuda ordet apa till bokstaven A fungerar bra.

För barn som har ett annat hemspråk är stöd extra viktig. I Danmark arbetades språkväskorna fram för att i första hand hjälpa barn med utländsk härkomst.

– Forskning visar att de barn vars föräldrar arbetar mycket med hemspråket väldigt väl kan anamma och plocka upp svenskan. De blir tvåspråkiga bara de har ett bra grundspråk.

För adoptivbarn kan det vara knepigare att få till språkförståelsen. Föräldrarna är ofta oerhört måna om att barnet ska lära sig språket.

– De här barnen lär sig svenska väldigt fort, men det är inte alltid som de har språkförståelsen. De har en massa ord som de kan lägga på rad, men när man börjar pilla på meningen är det inte säkert att språkförståelsen är lika god som ordförrådsmängden, säger Gerd Almqvist Tangen.