Fler akutpatienter till Halmstad i nytt förslag för Hallands sjukhus
Samla akutvården i Halmstad och låt Varberg ta hand om de planerade operationerna och behandlingarna. Så ser det senaste förslaget ut för att få en hållbar sjukhusekonomi på sikt.
Relaterat
Fakta
”Närheten är inte viktigast”
Om sjukhusen specialiserar sig mer så får fler hallänningar resa längre när de ska få specialistvård. Avstånden och kommunikationerna är dock inga problem i Halland vare sig vid akut eller planerad vård – åtminstone inte ”ur strikt medicinsk synpunkt”.
Det förklarar regionens konsult Gösta Malmer i sin rapport. Men han konstaterar att politikerna får vara beredda på protester:
"För invånare utan djupare kunskap eller erfarenhet av vården är sjukhuset med sin akutmottagning ofta en trygghetssymbol och en arbetsplats. Uppfattningen om vad som sker påverkas av den mediala bilden. Opinionen drivs ofta av vårdpersonal med både professionella och lokalpatriotiska intressen”.
Gösta Malmer skriver också att kravet på ”likvärdig vård” ofta felaktigt tolkas ”som att all vård man behöver ska finnas på den egna orten eller närmaste sjukhus”.
Hittills har regionpolitikerna i Halland varit överens om att behålla både Varberg och Halmstad som ”riktiga” akutsjukhus. Varje antydan om något annat har kategoriskt avvisats av alla partier.
Men nu föreslår Region Hallands egen konsult Gösta Malmer en klar uppdelning av akut och planerad vård mellan sjukhusen. Förslaget ingår i en ny utredning som beställts av sjukvårdsstyrelsen för att få ekonomin i balans.
Andra konsulter har tidigare konstaterat att det inte går att komma särskilt mycket längre med vanligt osthyvelsparande och personalminskningar. Personaltätheten på Hallands sjukhus hör redan till den lägsta i landet.
Gösta Malmer vill i stället effektivsera verksamheten genom att dela upp den ännu mer mellan Varberg och Halmstad. I korthet innebär förslaget:
• Halmstad ska i första hand ta hand om akuta operationer och behandlingar för hela Halland.
• Varberg får huvudansvaret för den planerade vården. Men sjukhuset behåller förlossningen och medicinklinikens akutvård. 90 procent av alla medicinpatienter är akuta.
• Varberg behåller också – åtminstone på dagen - en vanlig akutmottagning, som när det behövs specialistvård kan skicka patienter vidare till Halmstad.
Rapporten ska nu diskuteras av politikerna, som sedan ska bestämma vilka förslag som ska utredas vidare.
- Detta är en ren tjänstemannaprodukt. Jag tror att skrivningarna kommer att se annorlunda ut när de passerat politiken, säger sjukvårdsstyrelsens ordförande Mats Eriksson (M).
- Vi är säkert öppna för förskjutningar mellan sjukhusen, men kanske inte så drastiska att man väljer att inte kalla det ena för akutsjukhus. Det gäller att hitta en klok balans mellan akut och planerad vård.
Samtidigt betonar Mats Eriksson att inget av sjukhusen klarar alla akuta fall nu heller.
- Det finns ingen exakt definition på vad som är ett akutsjukhus. Redan i dag skickas till exempel hjärtpatienter från Varberg till Halmstad för ballongsprängning och kranskärlsröntgen.
Rapporten innehåller många andra förslag på tänkbara åtgärder. Hit hör att skärpa reglerna för när vårdgarantin ska gälla och förlänga den maximala väntetiden från 60 dagar till de 90 dagar som lagen kräver. En annan idé är att börja planera för ett helt nytt framtida sjukhus som kan ersätta de nuvarande i Varberg och Halmstad.
Kostnaderna för Hallands sjukhus ökar fortfarande mer än i budgeten, även om ökningstakten har minskat sedan årsskiftet. Men prognosen är fortfarande 150 miljoner back för hela året.
Antalet patienter fortsätter öka, liksom notan för den specialistvård man måste köpa i Göteborg och Malmö-Lund. För att klara den köpta regionvården har sjukhusets driftnämnder nyligen begärt nästan 27 miljoner extra i anslag av sjukvårdsstyrelsen utöver de 373 miljoner man fått i årets budget.
