Alla som har behörighet kommer in på gymnasiet. Platserna i Halmstad är mer än dubbelt så många som antalet nior.

– De allra flesta får sitt förstahandsval. Men vissa program, som natur och samhälle, är väldigt eftertraktade och där kan vissa få sitt andrahandsval, säger Lennart Håkansson på antagningsenheten.

De nior som senast den 10 februari ska välja gymnasium kommer liksom föregående kull att börja i den nya omstöpta gymnasieskolan.

Förutom att de får nya bokstavsbetyg kommer de att gå i en skola där det går en tydligare skiljelinje mellan yrkes- och högskoleförberedande program.

Den som väljer att läsa ett yrkesprogram måste själv välja att läsa till vissa ämnen för att få grundläggande behörighet till högskolan.

Tidigare har alla som gått ut gymnasiet med godkända slutbetyg per automatik fått det.

– Gymnasievalet är viktigt, men inte livsavgörande. Men i och med att behörigheten har ändrats ska man givetvis tänka efter noga hur man väljer, säger Pär Henriksson på kommunens vägledningscentrum.

Att välja rätt handlar om att lära känna sig själv, menar han. För att göra ett bra val bör man veta vad man är bra på och vad man har för begränsningar. Ett sätt att ta reda på det kan vara att ta hjälp av lärare och föräldrar.

– Vi är alla olika och när vi väl sätter fingret på knappen och väljer gymnasium ska det vara ett väl underbyggt val, säger Pär Henriksson.

Den nya gymnasieskolan med mer renodlade yrkesprogram har kritiserats för att utestänga vissa elever från högre studier. Pär Henriksson tycker inte att det är så enkelt. Tillvalsmöjligheten finns ju där som ett komplement.

– Men man får det knöligare, säger han.

Han menar att det kan vara positivt att det skurits ned på de teoretiska ämnena på yrkesprogrammen.

– Det är många elever som inte har lust, intresse eller förutsättningar att läsa de högskoleförberedande ämnena. De tycker att det är skönt att fokusera på det som de är intresserade av.

Bernt-Olof Bengtsson på Lärarförbundet i Halmstad är en av dem som är kritisk. Risken är att elever inte orkar ”hålla på och krångla” för att skaffa sig högskolebehörigheten, menar han:

– Vi är rädda för att unga går in i en återvändsgränd. Alla ska ha möjlighet att läsa vidare, som 16-åring ska man inte behöva bestämma sig för vad man ska göra resten av sitt liv.

Argumentet att det är lätt att komplettera för att få behörigheten, köper han inte.

– Det kräver för mycket av eleverna. Det fungerar inte i praktiken, säger Bernt-Olof Bengtsson.

Han menar också att man inte ska räkna med att komvux i framtiden finns kvar som räddningsplanka för dem som ångrar sig.

– Vi vet inte hur det ser ut om fem, tio år.

En ny vuxenförordning träder i kraft sommaren 2012 och enligt Andreas Lökholm, sektorschef på utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, förändras inte möjligheten att läsa på komvux.

– Om du väljer en gymnasieutbildning som inte ger full högskolebehörighet så ska du kunna komplettera på vuxenskolan. Det är statsmaktens intention, säger han.

I mitten på april får eleverna preliminära besked om var de kommit in. Mellan den 13 april och 11 maj är det omvalsperiod.

– Då kan de som inte valt färdigt fortfarande välja om, säger Lennart Håkansson.