Nästan var tredje uppgav att den fysiska miljön i vissa delar av skolan är ”under all kritik”. Dessutom uppger 65 procent att de ibland eller ofta undviker att gå på toaletten för att den är dåligt städad.

Men det är inte alla som håller med om att den dåliga miljön är städets fel. Kerstin V Carlsson, områdeschef och ansvarig för den kommunala städningen på flera skolor i Halmstad kommun, menar att eleverna själva måste ta ansvar för hur det ser ut på skolan.

– Oftast handlar det om ett fåtal elever som förstör för alla. Vi städar toaletterna en gång om dagen. När någon sedan kommer och förstör, kissar på golvet eller i papperskorgen. Vem vill använda den toaletten sen?

– Man måste förstå att vi inte kan städa skolan från morgon till kväll, säger Kerstin V Carlsson.

Ing-Marie Bengtsson har arbetat som städerska sedan slutet av 1990-talet. På Getingeskolan är hon en av två städerskor som delar sysslorna på högstadiet.

Hur ser du på det faktum att många elever är missnöjda?

– Vi gör så gott vi kan. Vi börjar sex på morgonen och ändå hinner man inte göra allt så fint som man skulle vilja.

Vad är det man inte hinner städa?

– Oftast fixar sig det viktigaste, som klassrummen och toaletterna. Men det är just det där sista på varje ställe man tvingas hoppa över på grund av tiden, säger Ing-Marie Bengtsson.

Gun Thörnros, även hon städerska på högstadiet, förklarar att en form av nedsmutsning är särskilt enerverande att städa.

– Klottret är värst. Det är så onödigt och tar så enormt med tid att få bort. Det hade underlättat så mycket för oss om eleverna bara hållit lite bättre ordning med sådana saker.

Även om områdeschef Kerstin V Carlsson upplever att de flesta av eleverna på just Getingeskolan är nöjda med sin närmiljö, efterfrågar hon nu en attitydförändring.

– Om eleverna bara hade lämnat toaletter och klassrum i det skick de själva ville ha dem skulle allt bli så mycket bättre.

– Tyvärr är det alltid städerskorna som får ta all kritik när det ser tråkigt ut.