Branko Sacipovic, Charlotte Almgärd, Evelina Almqvist, Pernilla Boström och Pernilla Johansson är några av de niondeklassare som har några veckor kvar innan grundskolan är slut och sista sommarlovet tar sin början. Det vi diskuterar är inte specifikt för just deras skola, även om de allihop går i årskurs nio på Vallåsskolan.

Ingen av de fem har blivit bestulen i skolan. Först kan de inte komma på någon som blivit av med något, men sedan kommer Charlotte Almgärd på en sak som hände i åttan.

– Det var en i vår klass som hade stulit från en annan i klassen, en tjej blev bestulen på pengar och smink, säger hon.

Efter att ha funderat vidare en stund säger Pernilla Johansson att det i så fall skulle vara på gymnastiken som något kan bli stulet. De andra instämmer, allihop brukar ta med sig sina saker till idrottssalen.

– Jag har inte hört om något här men det har pratats om mobiler som blivit stulna på andra skolor, säger Evelina Almqvist.

– Men kommer du inte ihåg att någon snodde mobilen från en kille i min klass? frågar Branko Sacipovic.

Enligt ungdomsenkäten hade nästan en femtedel av de nior som svarat känt sig otrygga, rädda eller hotade i skolan mer än en gång det senaste året. Gruppen berättar att Vallåsskolan har lärare och kamratstödjare ute på skolan hela tiden.

– Det är inte så mycket stölder här utan mer slagsmål, menar Pernilla Boström.

En flicka gjorde till exempel en polisanmälan i skolan i vintras som ledde till förhör. Eleverna berättar att det finns olika versioner om vad som egentligen hände och hur allvarligt det hela var.

Är det svårt att veta var gränsen går?

– För vissa personer, säger Branko Sacipovic.

– Det hjälper inte längre att säga ”sluta”, säger Charlotte Almgärd.

De berättar att de som mobbar vet var lärarna håller hus, och att lärare ibland inte ingriper. I stället får elever försöka sätta stopp.

– De elever som går emellan får skit, de blir inblandade, säger Charlotte Almgärd. Jag förstår inte varför lärarna inte gör något.

Varför bråkar man då?

– Som i förra veckan, några började skämta och så men sedan blev det mer allvarligt, säger Charlotte Almgärd.

Det är svårt för gruppen att komma på vad man ska göra åt saken. De enas om att det var mer bråk när de gick i åttan. Ofta är det ett gäng som går på en ensam person, som har svårt att försvara sig. De tycker bråken är färre bland de yngre på skolan i dag, de som går i sjuan är inte längre rädda för de äldre eleverna.

– Jag vet inte vad det beror på att de inte är rädda som vi var, säger Pernilla Johansson. Kanske samhället?