Därmed mjukar länsstyrelsen upp sin hårda inställning till skyddsjakt för att skydda yrkesfiskarnas redskap och fångster.

Hittills har bara enstaka särskilt drabbade fiskare fått tillstånd att skjuta skarv. Nu får alla yrkesfiskare jaga de fiskätande fåglarna upp till 300 meter från sina fasta fiskeredskap.

– I Halland har vi ett 20-tal yrkesfiskare som använder nät och ryssjor. Men alla kommer nog inte att behöva utnyttja tillståndet, tror länsfiskekonsulent Peter Norell.

Syftet med skyddsjakten är bara att skrämma fåglarna och skydda redskapen och fångsterna, inte att på allvar minska antalet skarvar längs kusten.

Jägareförbundet och Västkustfiskarna vill ha tillstånd till allmän skyddsjakt också, precis som man har i Västra Götaland sedan några år. En sådan jakt intresserar även de som bara är ute efter att äta skarven.

Men på sikt kan generell skyddsjakt bli tillåten. Enligt länsstyrelsen kan nämligen skarven skada uppväxande lax- och havsöringsungar, inte minst i samband med utvandringen av smolt ur åarna.

För att kunna ta ställning till en generell skyddsjakt anser sig dock länsstyrelsen tvungen att först kartlägga förekomsten av skarv mer detaljerat.

– I dag har vi ett dåligt beslutsunderlag eftersom vi inte vet hur mycket skarv som finns, säger Peter Norell.

Länsstyrelsens fågelexperter tror att de flesta skarvarna längs Hallandskusten kommer från Norge och ryska ishavskusten. Eftersom de inte häckar här så kan de jagas året runt, till skillnad mot i Västra Götaland.

Halland har bara två kända häckningsplatser för skarv, utanför Varberg respektive Onsala. De ligger på två obebodda skär och påverkas inte av den nya skyddsjakten.

EU-kommissionen har tidigare ifrågasatt skyddsjakten på skarv i Sverige eftersom storskarven är skyddad från allmän jakt i EU:s fågeldirektiv. Genom detta har medlemsländerna förbundit sig att se till att fåglarna är så många att det motsvarar ”ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov”.