Under 2009 registrerade nämnden 743 ärenden där hallänningar hade synpunkter på sådant som hänt dem själva eller anhöriga i vården.

Det var 159 fler fall än 2008 och den högsta siffran sedan 2005, då statistiken blev jämförbar.

I absoluta tal ligger inte Halland sämre till än andra landsting och regioner. Men ökningen kan ändå tyckas märklig med hänsyn till att hallänningarna hör till de som är mest nöjda med vården i landet enligt de många återkommande enkäter som görs.

Elisabeth Wetoft Petersson (KD) är ordförande i patientnämnden. Hon tror att en stor del av ökningen kan förklaras med att nämnden blivit mer känd.

– Vi har informerat bättre om vår verksamhet och gjort en ny broschyr med frankerade kuvert för den som vill skriva till nämnden. Och vi har också blivit lättare att hitta på landstingets hemsida, säger hon.

En annan förklaring är att det blivit enklare att komma fram till nämndens kansli. 2008 möttes många bara av en telefonsvarare under sommaren – och då sjönk inte oväntat antalet ärenden jämfört med 2007.

– Dessutom har vi haft 10–20 ärenden där patienter framfört beröm. Nämnden är inte bara till för de som är missnöjda, påpekar Elisabeth Wetoft Petersson.

Klagomålen brukar röra allt från misslyckade operationer till att sköterskan i väntrummet varit otrevlig eller sjukhusmaten dålig.

Trenden är att en större andel klagar på själva vården än på dåligt bemötande, bristande kommunikation, krångliga regler och annat.

Patientnämnden har inga befogenheter att ändra beslut eller straffa vårdanställda. Nämnden kan visserligen hjälpa patienter att gå vidare med sina klagomål, men i första hand är målet att klara ut vad som gått snett med de inblandade och dra lärdomar av det som hänt.

– Vi har ingen statistik på hur många patienter som blir nöjda till slut. Men jag skulle tro att det ligger på 25 procent, säger Elisabeth Wetoft Petersson.

Patientnämnden tar också emot klagomål på sådan vård som kommunerna står för. Men här hör fortfarande få av sig – 22 förra året jämfört med 12 år 2008.

Det behöver inte betyda att den kommunala vården fungerar bättre. Men vårdtagarna är mer beroende och har färre alternativ än i den vanliga sjukvården, konstaterar nämnden.

En annan förklaring kan vara att kommunernas vårdtagare inte ser sig själva som patienter. Dessutom har många dagliga kontakter med personalen och kan lättare reda ut missförstånd.