Selma Lagerlöf lät gåsen Akka och utforskarpojken Nils Holgersson i det närmaste strunta i Halland. Hans underbara resa genom Sverige publicerades 1907 och innehöll ingen landning i landskapet, som enligt henne präglades av flygsand och tattare.

Selma hade ingen aning om att länet hade närmare 50 år av växande välstånd bakom sig. Redan då, under tiden för den stora jordreformen laga skiftet, grundlades hallänningarnas unikt goda hälsa.

– Människorna fick det bättre. Jordbruket blomstrade efter att man, om än sent, följt Rutger Mackleans lärdomar från de skånska åkrarna, beskriver epidemiolog Amir Baigi.

Han har järnkoll på hallänningarna. Han vet allt om vad som utmärker befolkningen här. I sitt arbete med folkhälsa för landstinget har han sprungit på hemligheten bakom hallänningarnas speciella välstånd.

En helt avgörande detalj var när befolkningen började få det tydligt bättre i mitten av 1800-talet, då sjönk barnadödligheten snabbt. Från att ha legat sämre till än genomsnittet vände trenden och passerade brytpunkten strax före 1880. Sedan dess är hallänningars hälsa en rak framgångssaga.

När Amir Baigi började forska trodde han att bilden över den halländska hälsan skulle klarna om han gick några år bakåt i tiden. Nu vet vi att han hamnade i 1800-talets jordbruksreform. Vad hände?

– Ju längre bakåt jag gick, desto bättre blev uppgifterna om hallänningarna, beskriver han.

Han har bland annat varit med och skapa ett digitaliserat arkiv över alla dödsorsaker sedan 1911. Hallänningarna ligger under rikssnittet för nästan alla diagnoser. Det är helt avgörande för att vi lever längst. Medellivslängden i länet är 79,4 år. Svenskarna lever i snitt tills de är 78,3 år.

Ett år låter inte mycket. Men Amir Baigi ger oss det rätta perspektivet:

– Om man kunde få bort all cancer skulle det ge oss ungefär 2,5 år i ökad medellivslängd. Ett år motsvarar ett mycket stort mått av sjukdomar.

Mellan 1915 och 1950 ökade fiskeproduktionen i landet från 0,02 till 0,03 ton fisk per person och år. Under samma period ökade fisket i Halland från 0.01 till 0.05 ton per person och år. Amir Baigi väger in det som en tänkbar tillgång, att den som fångar mer fisk också äter mer fisk.

Lantbrukslänet Halland nappade sent på industrialiseringen. Genom att kvinnorna var kvar hemma längre och tog hand om barnen ammades de halländska barnen i större utsträckning än i andra län. I dag vet man bestämt att det ger barnen bättre motståndskraft genom hela livet, bland annat mätbart bättre motståndskraft mot hjärt- och kärlsjukdomar.

I kombination med att länets befolkning röker mindre än andra, rör sig mer, bär på mindre fetma och har ett signifikant mer utvecklat föreningsliv skapar det en friskare befolkning.

– Vi kan tacka våra mödrar. Vi surfar på deras arv, konstaterar Amir Baigi och poängterar att man inte kan rycka loss enskilda delar och säga att någon av dem är viktigast,

– Helheten är förklaringen.

Slutsatsen placerar hela framgångskakan i knäet på länets politiker. Genom beslutet nyligen att Halland får fortsätta vara en egen region kan den här kunskapen förvaltas och föras vidare, utan att någon kan skylla på nya, otydliga förvaltningsgränser. Hallänningarnas framtid är i högsta grad en halländsk fråga.

Forskningsresultaten gäller naturligtvis infödda hallänningar. Men även inflyttade som bor i länet visar tecken på bättre hälsa i genomsnittet. Det beror i första hand på att många av dem som flyttar hit till stor ingår i de grupper i samhället som traditionellt lever bättre än genomsnittet.

Nästa steg i Amir Baigis forskning, som beräknas bli klar inom några år, är att kartlägga hur utflyttade hallänningar mår och hur deras hälsa står sig i förhållande till omgivningen där de bosätter sig.

– Vad koncentrerar du dig på?

– Hallänningarna är några av de lägsta vårdkonsumenterna i landet. Det finns något som är speciellt hälsosamt här i länet. Men vi måste bevaka det hela tiden. För mig är bilden mycket tydlig. Hälsa är politik och det är politikernas ansvar att forma samhället rätt.

Slutligen de halländska pappornas roll. År efter år matas vi med uppgiften om att de borde bli bättre på att ta ut föräldrapenning. Offentlig skampåle verkar fungera. Statistiken visar nämligen att pappor som tar ut mer än tre månaders ledighet innan barnet hunnit fylla två år fördubblats i Falkenberg, Hylte och Kungsbacka under 2000-talet. Någon gång i framtiden kommer den förändringen också att kunna intressera forskare.