- Det är inte lätt att vara 15 bast i dag och behöva välja bland alla dessa skolor, sade läraren Eddie Bengtsson, som hjälpte sina elever på John Bauers restaurang- och livsmedelsprogram att servera fruktsallad till besökarna.

Lite vitaminer såg många av eleverna ut att behöva efter några varv inne i mässhallen. Här trängdes stylister med florister, kommunala skolor med friskolor och lockande tävlingar varvades med praktiska uppvisningar på eventscenen.

- Eleverna blir trötta på folk som dyker på dem och man kan inte vara för långrandig. Men vi har en jätteskarp konkurrens i dag och som skola är det nästan ett måste att vara med på mässan och visa sin profil, sade Eddie Bengtsson.

Niondeklassare från Halmstad, Hylte och Laholm hade bussats upp till Sparbankshallen i Varberg för att ta del av gymnasieskolornas utbud, och i de 25 montrarna stod både lärare och elever som redan går utbildningarna.

En som kastade ett extra öga på skolornas "reklam" var Lisa Karlsson som går tredje året på teknikprogrammet på Kattegattgymnasiet. Hon gör ett projektarbete som går ut på att jämföra skolornas marknadsföring.

- Det finns både tråkigare och roligare skolor och vissa har bättre hemsidor. De privata har ett behov av att visa sig mer, sade Lisa Karlsson, som själv tyckte det var svårt att behöva välja både utbildning och skola.

Mässan avbröts av att brandlarmet plötsligt började ljuda och en automatisk röst talade om att en brand utbrutit i byggnaden. Men det var ingen elev som hade tjuvrökt, utan en matvagn som placerats för nära en branddetektor. Efter att brandmännen undersökt byggnaden fick eleverna komma in igen.

Rutger Herlin, utvecklingsledare på Region Halland och samordnare för mässan gick runt och kastade ett vakande öga på om skolorna håller vad de lovar i sina broschyrer.

- Första året vi hade mässan så lovade vissa skolor guld och gröna skogar. De marknadsförde utbildningar som inte hade fått tillstånd och samarbeten som inte startat. Nu är det mycket bättre, sade Rutger Herlin.

Grundfilosofin är att alla niondeklassaren i länet ska ha möjlighet att ta del av hela gymnasieutbudet på ett och samma ställe. Både för eleven och skolan är valet viktigt. Mellan 50 000 kr och 200 000 kronor får skolorna varje år per elev, beroende på utbildning.

Och för eleverna har valet större betydelse i dag.

- Den nya gymnasiereformen har gjort valet viktigare. Man kan inte läsa upp betyg på komvux längre, för att få bättre betyg, utan då får man läsa om en helt ny utbildning, sade Rutger Herlin.

Men frågan är hur mycket av skolvalet som avgörs av en mässa och hur mycket som styrs av traditioner, var syskonen går och vad föräldrarna tycker. Vid stylisten från Drottning Blankas gymnasieskola stod fyra tjejkompisar från Hylte som alla tänker välja samhällsprogrammet på Sannarpsgymnasiet.

- Man ska inte välja utifrån vad kompisarna tycker, men vi har samma intressen och har vuxit upp tillsammans, sade Elin Erlandsson.

- Det är ett väldigt viktigt val, det är vår framtid, sade kompisen Jennie Petersson.