I mars 2009 upphävde mark- och miljööverdomstolen det tillstånd som Favonius några år tidigare hade fått för att bygga 30 vindkraftverk vid Skottarevet utanför Falkenberg. Skälet var att bolaget inte tillräckligt grundligt hade undersökt om det fanns andra platser utmed västkusten som var lämpligare för vindkraftsetablering, platser som inte utgjorde lekområden för torsk.

Domen var en missräkning för Favonius som under många år och till stora kostnader drivit projektet tillsammans med Falkenbergs kommun. Något år senare beslöt dock Favonius att gå vidare, genom att låta undersöka alternativa platser för en vindkraftpark. Falkenbergs kommun lämnade projektet, som bytte namn till Kattegatt Offshore, och istället gick kommunala Göteborg Energi in som partner till Favonius.

I slutet av maj i år lämnade Favonius in en ny ansökan om tillstånd till miljödomstolen. Den är nu ute på remiss hos olika myndigheter, vilka skall ha svarat före septembers slut. I ansökan kan man läsa att det mellan Kullens fyr och norska gränsen, en sträcka på cirka 35 mil, finns sex möjliga områden för havsbaserad vindkraft, varav fyra i Falkenberg, ett i Halmstad och ett i Kungälv-Öckerö.

Alternativen har jämförts med avseende på miljöpåverkan samt tekniska, ekonomiska och planeringsmässiga förutsättningar. Det alternativ som kallas Falkenberg A/B, och som i huvudsak omfattar samma område som Skottarevsprojektet, anses sammantaget vara det mest lämpliga. Enligt ansökan är det också det alternativ som har lägst investeringskostnader per Megawatt.

Skottarevsprojektet omfattade 30 verk med en högsta totalhöjd om 150 meter – högre verk än så kräver ”högintensiv” (läs: vit, kontinuerlig) hinderbelysning. 150 meter är också den högsta höjd som tillåts i detaljplanen för området.

Favonius nya ansökan gäller 50 verk, och dessa planeras bli upp till 190 meter höga - betydligt fler och högre verk än vad som planerades på Skottarevet.

- Vi har ett åtagande att inte ha kontinuerlig vit hinderbelysning. Idag finns radarstyrd teknik som gör att ljusen tänds när det kommer flygplan eller helikoptrar, annars är det mörkt, förklarar Favonius VD Jan-Åke Jacobson. Tekniken används på några håll genom dispens från reglerna, och har hittills inte godkänds som standard.

- Om den inte godkänns bygger vi inte högre än 150 meter.

Även om Favonius skulle få tillstånd att bygga 50 kraftverk, är det osäkert hur många som verkligen kommer att byggas. Tekniken förbättras hela tiden, och det kan visa sig vara en bättre affär att bygga färre och effektivare verk, eftersom fundamenten är en stor investering när det gäller havsbaserade vindkraftverk.

- Vi siktar på att använda den bästa tekniken och vill också att verken ska störa så lite som möjligt, säger Jan-Åke Jacobson.

Han hoppas ha en lagakraftvunnen dom – ett tillstånd – om cirka två år. Svårare är att säga något om byggstart eller när kraftverken skulle kunna börja snurra – många planerade kraftverksparker till havs har stannat på papperet de senaste åren, eftersom elpriserna varit för låga för att bära investerings- och driftskostnader.

- Det har byggts väldigt mycket under några år och efterfrågan på el går ner, vilket leder till att elpriserna faller. De väntas pendla i fem år till innan de börjar stiga, säger Jacobson.

När mark- och miljööverdomstolen upphävde Favonius tillstånd 2009 vägde torskens utsatta situation tungt; bygget och driften av vindkraftparken ansågs kunna hota dess lek och därmed dess fortlevnad i Kattegatt.

I den miljökonsekvensbeskrivning som åtföljer Favonius nya ansökan ägnas tio sidor åt påverkan på fisk. Genom att inte påla under perioden januari till juni, då torsken leker, och genom andra skyddsåtgärder finns det "inte någon risk att torskbeståndet påverkas negativt till följd av vindkraftparken”, skriver Favonius.

Inte heller skall buller från vindkraftverken vara något problem: ”de beräknade ljudnivåerna på land blir låga och kommer vanligtvis inte att höras”.

Eftersom Falkenbergs kommun lämnat projektet, skulle inte ett förverkligande av Kattegatt Offshore vara till någon direkt nytta för kommunen. Falkenberg Energi har dock option på fem kraftverk.

- Sysselsättningsmässigt vet man från andra projekt att det ger mycket spinoff för lokala företag, säger Jan-Åke Jacobson.

Kommunen blir dock inte lottlös om projeket förverkligas. Då skall nämligen Favonius ägare Agrovind betala en ”tilläggsköpeskilling” på 30 miljoner kronor till kommunen. Köpeskilling för vad? kan man undra.

- Det är ytterligare betalning för projektet, säger Jan-Åke Jacobson.