Uteserveringar i solen, grillpartyn i trädgården, båtturer och badutflykter. Underbara sommarupplevelser som ofta går hand i hand med ett glas vitt, rosé eller en immande kall öl.

Att vi därmed riskerar att få allvarliga alkoholproblem tänker vi kanske inte på just då.

Sven Andréasson är professor i socialmedicin vid Karolinska institutet, han är Folkhälsoinstitutets alkoholexpert och knuten till Beroendecentrum. Där möter han semesterfirare som inte kunnat bryta det mönster som skapats under ledigheten. Kognitiv beteendeterapi är en del av behandlingen.

- På hösten blir det fart på verksamheten hos oss. Somrarna är dock stillsamma, säger han.

Cirka tio procent av svenskarna har ett riskabelt alkoholbruk. Experterna räknar med att fyra procent av dem är beroende av alkohol. De är alkoholister. Men det finns också människor som dricker väldigt mycket utan att någonsin utveckla ett beroende. Däremot kan drickandet få konsekvenser på lång sikt genom olika sjukdomar. Till exempel cancer.

Hur vet jag att jag ligger i riskzonen?

- Om du har en hög alkoholkonsumtion, säger Sven Andreasson. Den är inte svår att bryta och ger ingen abstinens. Det handlar om att bryta en vana, vilket i sig kan vara svårt. Men det är inte glasklart var gränsen går. Det finns en gråzon.

Hur vet jag att jag är beroende av alkohol?

- Om du inte har kontroll, att du alltid dricker mer än du tänkt dig. Att drickandet får negativa konsekvenser. Att du har ett plågsamt sug efter drogen, ett ständigt begär. Att toleransen ökar, du tål mer och mer. Baksidan är abstinens.