Jag har varit på rätt många ovanliga spelplatser för teater. Men knappast någon så fantasieggande som tegelvalven inuti bastionen Vita munken på Varbergs fästning. Teater Halland har valt en mycket passande miljö för Ingegerd Monthans historiemonolog ”Mannen med läderbollen”. 

Sjätteklassarna från Torup som jag ser föreställningen med får först en liten introduktion till fästningens historia uppe på vallarna.

Sedan går vi ner i en brant slingrande trappa till ett valv där rökmaskinen gjort ett bra jobb med stämningen. Miljön och berättelsen kunde inbjudit till ännu mera gotiska effekter, men ljusdesignen, musikvalet och scenografin är stilfullt sparsmakat. Sanden på scengolvet, kniven, allt har sin motsvarighet och funktion i berättelsen och är inte enbart dekor. 

Med malmklang i stämman gestaltar Lasse Carlsson båtsmannen Sven Månssons livshistoria.

Framför allt hans två möten med den olycklige prins Gustaf, Erik XIV:s son som offrades i de dynastiska striderna mellan kungen och hans båda bröder hertig Johan och hertig Karl. 

Sven Månsson är en bondpojk som kommit till Stockholm och slottet Tre kronor för att ta värvning. Som sitt första uppdrag, och för en hisnande ersättning av tre silverdaler, ska han med hjälp av en röd läderboll som lockbete droga prinsen med vin, stoppa honom i en säck och dränka honom i Strömmen. 

Mordförsöket misslyckas, prinsen räddas den gången, och när båtsmannen många år senare råkar höra prinsen ta ett sista farväl av sin syster Sigrid, väcks minnet till liv. Minnet och därmed sam- vetet som aldrig riktigt utslocknat, trots många års brutala krigserfarenheter. 

Bildspråket är stundtals högtidligt. Den röda bollen är ”ett bultande hjärta”, varje ord ”blev en glödande pil in i mina öron”. Sensmoralens dilemman är förstås giltiga i alla tider; är det rätt för en soldat att bara lyda order? Eller har även en krigsman ansvar för enskilda liv, ansvar inför ett samvete som inte är helt brutaliserat? 

Trots att skildringen är ganska avancerad sitter sjätteklassarna knäpptysta genom den drygt halvtimmeslånga föreställningen. Det kan förstås bero på att både historien och inramningen är spännande.

Men nog framför allt på Lasse Carlssons distinkta framförande, med stor närvaro och kraftfullt tilltal.

Fotnot. Mannen med läderbollen ges i två offentliga föreställningar 21 och 22 april, samt under sommaren med start 30 juni.