När jag lyssnade på ”Sommar” på tisdagen spelades Povel Ramels bästa låt ”Ittma Hoah”, en snäll historia om den indiske fakiren vars spikmatta tyvärr har blivit ”kvar i karantän”.

Åtta timmar senare fick jag se en betydligt brutalare version av spikmattor, när de tre aktörerna i norska Pain solution låg på varsin matta – med betydligt grövre och vassare spikar än dem på mysvarianten som var årets julklapp för något år sedan – ovanpå varandra.

Många av oss människor fascinerats av vår förmåga att utstå smärta, inte minst inom vissa idrotter där den som orkar plåga sig mest vinner.

Pain solution går betydligt längre när det gäller smärta i en show vars ytterst lösa ram handlar om en fakirskola med en rektor och eleverna Princess of scars och The Maniac – bägge ärrade, hårt tatuerade och smala (inget vidare käk i den skolbespisningen).

”Fakirskolens siste eksamen” utgör också final för årets gatuteaterfestival och Café Rotundan är så fullsatt att hela kullen hotar att sjunka ner i Nissan.

Så illa går det nu inte, men däremot får vi se den norska trion sluka eld – med tungan ute ur munnen – äta glödlampa och klyva frukter med machete i livsfarlig närhet av kroppen.

The Maniac lyckas ta sig ut ur en tvångströja efter att ha raglat omkring på scenen och ner bland publiken, och rektorn kör senare in långa stickor genom kroppen. Det är tricks som verkar väcka såväl äckel som fascination i publikhavet.

Det är en generös föreställning på en timme och en kvart och åskådarna skänker mer än gärna pengar mot slutet.

De tre fakirerna tackar genom att häfta fast sedlarna mot kroppen, till öronbedövande jubel.

Ett tips på hur man förvarar pengar säkert i en tid av ständig finansiell oro.

Fotnot. Pain solution uppträder även vid Tall Ships Races på fredag. Gatuteaterfestivalen är slut men i morgon torsdag arrangeras en stadsvandring med start på Café Rotundan.