Soul Calibur-serien är en av giganterna inom asiatiska kampsportsspel. Men där genrekollegorna ”Tekken”, ”Virtua Fighter” och ”Street Fighter” handlar om knytnävar och rundsparkar handlar ”Soul Calibur”, som namnet antyder, om vapen, tunga vapen.

I vanlig ordning bygger storyn om kampen mellan de två svärden Soul Calibur (den goda klingan) och Soul Edge (demonen Nightmares vapen).

Den här gången utspelar sig kampen mellan gott och ont på europeisk mark under 1600-talet, men här ryms ändå såväl nunchakuviftande kung fu-fighters som tungt klädda riddare.

Namco har i det nya spelet fokuserat en hel del på att binda ihop storyläget kring en historia där en bror försöker rädda sin syster, som kidnappats av ondskans hejdukar.

Intitiativet är lovvärt, men tyvärr berättas handlingen mestadels genom teckningar och stillbilder, vilket känns lite trist.

Nu är det knappast någon som köper ett ”Soul Calibur”-spel på grund av storyn. Nä, fansen väntar i stället på blixtrande kampsportsmatcher och på den punkten lär spelet knappast göra någon besviken.

Jämfört med förra spelet i serien så har Namco, precis som man sagt på förhand, skruvat upp tempot flera snäpp.