"Rucklarens väg" en sann klassiker
Vladimir Jurowski (dir), Topi Lehtipuu, Miah Persson, Matthew Rose m fl: "The Rake's progress" av Igor Stravinskij (Opus Arte)
Relaterat
Artikelserie
- Skivrecensioner v.5
- Martin Höper kliver fram ur skuggan 2012-02-01
- Jontez värda topplacering 2012-02-01
- Väl generöst av Chip Taylor 2012-02-01
- Elisa’s fortsätter att övertyga 2012-02-01
- Tomas Andersson Wij gör renodlad pop 2012-02-01
- Sprakande rockåterkomst av Guided by voices 2012-02-01
Det är sannerligen inte många av efterkrigstidens operor som kan räknas till klassikerna. En av dessa är dock Igor Stravinskijs ”Rucklarens väg” som hade världspremiär i Venedig 1951.
Operans libretto är inspirerat av en del gravyrer av William Hogarth. I musiken har tonsättaren renodlat det neoklassicistiska tonspråket och man kan här verkligen tala om en Mozart i 1900-talsdräkt. Historien om Tom Rakewell, som kommer på villovägar i 1700-talets London, fick en fantastisk instudering vid Glyndebournefestspelen 1975 där regissören John Cox och konstnären David Hockney skapade en optimalt spännande och perfekt genomförd produktion.
Uppsättningen har återkommit flera gånger genom åren och den filmades förra sommaren med Topi Lehtipuu, hovsångerskan Miah Persson och Matthew Rose i de vikigaste rollerna. De är inga stora röstpersonligheter men har helt klart fräscha stämmor samtidigt som de är mycket musikaliska med naturlig scenisk auktoritet.



























