Det är historien som är Magnus Ugglas styrka. Samtidigt är det den som är hans värsta ”fiende”.

För vad den 57-årige slyngeln än gör i dag så jämförs det naturligtvis med alla klassiker som Uggla spottat fram 17 album och 36 år efter debuten ”Bobo Viking”. Som ”Varning på stan”, ”Vittring”. ”IQ”, ”Jag skiter”, ”Kung för en dag”, ”Jag mår illa”, ”4 sekunder” och den sju år gamla ”Efterfest” som känns som den senaste folkhemsdängan, även om ”Pärlor åt svin” kom 2007.

Fjolårets ”Karl Gerhard passerar revy” var den andra sidan av Uggla, den mer seriösa revyartisten. Här är Uggla tillbaka på hemmaplan, rockern som vägrar att bli vuxen, även som sparkarna och snytingarna inte längre är lika vassa.

Men humorn, om än lite svartare, och respektlösheten finns förstås kvar, den som gör honom lika underhållande att lyssna på varje fredag i ”Uggla i P4”.

Inte en synt på hela plattan, påpekas det. Och visst känner man igen sig i Ugglaland med refrängerna och vardagsbetraktelserna som titellåten med Nationalteatertema, rockdrivna ”Bara jag får komma hemifrån” med brölig saxofon och ”Jag vill ha dig baby”, den snygga duetten med Edith Backlund. Frågan är om någon har potential att bli en ny Uggla-klassiker.