Parhästarna från barnprogramsuccén ”Tippen”, och från Teaterhögskolan i Malmö, lyfte projektet till oanade höjder, och bilden av commedia dell’arte i Sverige skulle aldrig mer bli densamma.

Om detta står det nästan ingenting i Morgan Allings självbiografi ”Kriget är slut”. Projektets inledande förutsättningar beskrivs dock, i både ljusa och mörka färger.

Morgan finner Lasse redan en av de första dagarna på högskolan. Men där finns också den lärare som förgriper sig på Morgan. Vilket bevisar att inte bara kvinnor inom teatervärlden utsätts för kåta mäns utnyttjande av maktställning, apropå vårens stora debatt om manliga genier. 

Övergreppet är för övrigt bara den groteska slutpunkten på en barndom och uppväxttid som är fylld av olika former av svek och övergrepp. Det är inte konstigt att Morgan blir skådespelare.

När han är liten tvingas han till allehanda konster för att vinna sin älskade mammas uppmärksamhet. Fylledimmor och fyllegubbar kommer alltid i vägen.

Hans nödtvungna anpassning kommer sedan väl till pass när han drivs ut på sitt livs första, högst ofrivilliga turné mellan olika fosterhem och ständigt nya skolor.

Överallt tvingas han använda sin förmåga till kvicka repliker, tuffhet, oräddhet, akrobatik och riskbeteende, för att undgå misshandel och mobbning. 

Skildringen av hur han tar hand om och försöker skydda sin ännu mindre halvbror är hjärtskärande. Och berättelserna om alla de svek som bröderna utsätts för, av modern, av socialtjänsten, av olika mer eller mindre rubbade fosterföräldrar, är grymt upprörande. 

En fosterpappa är dock ett lysande undantag. Det är tack vare hans uppmuntran som Morgan i tonåren kommer på att han faktiskt kan omvandla sin egen vardagsteater till ett yrke.

Sedan tycks karriären gå spikrakt. Från amatörövningar till högskoleutbildning. Vad man däremot inte får klart för sig av Allings livsberättelse är varför en sådan enastående scenkonstnärlig begåvning måste jönsa sig i usla realityserier på tv.

Revanschism kanske, en brinnande vilja att ta sig till den absoluta toppen vad gäller popularitet och kändisskap. Ju större publik, desto större bekräftelse.

I Sverige blir man varken rik eller känd på att vara seriös konstnär. 

Morgan Alling måste givetvis ha rätt att göra sina egna livs- och karriärval. Med en sådan barndom är hans rätt ännu mera okränkbar än de flestas. Ändå kan man inte låta bli att med saknad tänka tillbaka på stunder på Varbergs teater, när Morgan Alling och Lasse Beischer tillsammans gjorde underverk med klassikertolkningar, komedirutiner och scenisk framträdandeteknik.

Fotnot. Morgan Alling berättade om sin bok i en intervju som var publicerad 28/8.