Vendela hamnar någonstans mittemellan, inte tillräckligt poppis för att hänga med de coola, men inte helt utanför heller.

Men så börjar Silja i klassen och från första början vägrar hon spela efter de outtalade reglerna. På nolltid bryter fullständigt kaos ut i klass 9c och Vendela kan inte låta bli att dras med.

Strukturer som hon trodde var orubbliga rämnar och plötsligt verkar ingenting omöjligt. Men det är förstås inte alla som uppskattar Siljas framfart och Vendela inser att hon kommer att tvingas välja sida.

Efter en något seg inledning får ”Flyga högt” upp farten och drar iväg i ett halsbrytande tempo. Hierarkier uppstår och faller om och om igen och till slut är det inte bara eleverna i 9c som är omskakade utan även läsaren.

Och även om det är klasstrukturerna som är romanens huvudtema skulle det inte vara Katarina von Bredow om det inte fanns minst en kärlekshistoria, som också den får en oväntad tvist då känslorna inte vill böja sig enligt de vedertagna mönstren.

Genom Silja ställer von Bredow de där knepiga frågorna om vad det egentligen är som vi bygger vår uppfattning om andra människor på och om hur vanans makt kan begränsa vårt synfält tills vi bara ser det vi vill se. En nyttig läxa för alla, vare sig det handlar om klassrummet eller arbetsplatsen.