Sommar -11, Stockholm
Blue moon (Kendal Johansson, 2010)
Sommarmorgon. De vita gardinerna är fördragna men ljuset tränger sig in. Vi hade kunnat vara på ett sunkigt hotell i Riga eller Berlin. Det är vi inte. Vi är i ett villarum i Stockholm. Det är mulet ute och jag ligger på din mage.
Vi har legat så här hela natten. Pratat om livet. Om drömmar. Om framtiden, fast du är gammal. Om mina ögon. Så som man gör.
Jag har aldrig träffat dig innan. Vi lyssnar på John Lennon och Lou Reed. ”Holly came from Miami FLA”. Den passar dig, säger du. Jag minns inte din ögonfärg.
Senare ”Blue moon” på repeat. Trumslagen. Rösten. Du älskar den där låten.
Vår vackraste stund är nu, säger du, och jag nickar där i morgonljuset. Det är nu allt är självklart. Allting är oförstört.
Och ultimat.
”Let me be your one light.”
Okej.
Jag tänker att här kan jag vara, alltid.




























