Titeln på Marie Hermansons debut, novellsamlingen ”Det finns ett hål i verkligheten” från 1986 blev en riktningsvisare för hennes författarskap.

– Jag skildrar ofta en spricka eller ett hål in mot något annat i tillvaron, berättar hon under juli månads andra författarbesök på Nissanscenen i Stadsbiblioteket.

”Himmelsdalen” handlar om tvillingbröderna Max och Daniel, som mot Daniels vilja byter identitet på den schweiziska rehabiliteringsklinik där Max är intagen.

Max behöver uträtta ärenden utanför den hårt bevakade anläggningen och lämnar sin besökande bror kvar i den undersköna men samtidigt otäcka alpmiljön.

– Jag höll på med ett annat romanprojekt som krävde att jag lärde mig mer om datorspel. Jag började med ”World of warcraft” och kom in i en värld full av utmaningar och faror.

I spelet stötte Marie Hermanson gång på gång emot en bergvägg, vilket gav en panikartad känsla – och idén till ”Himmelsdalen”. I researcharbetet besökte hon Lauterbrunnental, en trång dalgång i Schweiz som inspirerade till berättelsen.

Författaren vill inte avslöja för mycket om bröderna men förklarar att psykopater spelar en viktig roll i romanen.

– Jag intresserar mig för forskning som visar att psykopati är ett neurologiskt handikapp, en fysisk påvisbar avvikelse i hjärnan. Hur ska vi då förhålla oss till de människorna, när de exempelvis begår brott?

Vid frågestunden efter föredraget i Halmstad berättar Marie Hermanson att hon hade flera tankar om hur hon skulle avsluta ”Himmelsdalen”.

– Nöjd blir man aldrig, det är jättesvårt med slut. I verkligheten finns det ju inga slut.

Fotnot. Två gäster återstår i serien ”Författare i sommarkvällen”, 16/7 Sara Beischer, 23/7 Erik Andersson.