IBS, som ibland också går under namnet funktionella tarmbesvär, har utvecklats till en folksjukdom i västvärlden. Typiska symtom är magont, förstoppning eller diarré. Sjukdomen är vanligast bland kvinnor och börjar oftast i 30- till 40-årsåldern. Trots att åkomman är så vanlig är den fortfarande till stor del höljd i dunkel. Men nu hoppas forskare kunna hitta orsaken bakom sjukdomen, förbättra diagnostiken och utveckla effektiva behandlingar.
70 forskargrupper från 19 europeiska länder samlas i ett nätverk, lett från Sahlgrenska akademin i samarbete med Karolinska Institutet.
– Genom att sammanföra forskare inom en rad olika discipliner och utnyttja deras kunskaper hoppas vi kunna lösa mysteriet med IBS. Bredden och tvärvetenskapligheten ger stora möjligheter till nya genombrott, säger professor Magnus Simrén vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande.
Forskargrupperna ska gemensamt bygga upp en biobank med material från tusentals IBS-patienter. Med hjälp av denna hoppas Magnus Simrén kunna kartlägga de gener som är involverade och som gör vissa personer mottagliga för IBS.
– Vi har redan upptäckt två gener som kan förknippas med IBS. I det nya nätverket får vi tillgång till ett betydligt större patientunderlag, vilket är helt nödvändigt för att kunna identifiera fler inblandade gener, säger Mauro D´Amato, docent vid Karolinska Institutet.
