Stajnes livs största projekt är utan tvekan den gamla fiskeskutan Rivöfjord. Men ingenting slår dotterns ankomst som han givit smeknamnet Hippielina. Hon är tre år gammal och har vunnit pappas hela hjärta. Fiskeskutan är dock drömmen som blev sann.

Allt föll på plats när han för elva år sedan såg henne första gången. Känslan av frihet som han så länge sökt förstod han fanns i Rivöfjord eller Hippiedream som han också kallar henne.

– Hon satt som en smäck! Jag insåg också att här kan jag skapa min värld och leva som en fri själ.

Att bosätta sig på båten tänker han inte göra, även om den är isolerad för kalla vintrar. Men en flytande sommarstuga vore inte fel, resonerar han. En som dessutom är flyttbar. Vad framtiden har i beredskap får bli en överraskning.

Att framtiden är föränderlig är han själv ett levande bevis på. För sex år sedan träffade han nämligen sin tonårskärlek Anna igen. I dag är de gifta och har fått lilla Evelina.

– Som tur är gillar Anna också båtliv.

Båt- och sjövana skaffade sig Stajne först för några år sedan i bland annat Turkiet och på Gunnel af Halmstad, i dag med namnet Tre Hjärtan. Såväl skepparexamen som ”maskinisten” tog han för snart tio år sedan. Anna tog förarbevis.

Den 17 meter långa Rivöfjord, HD 28:an, är en gammal trålare, byggd 1932 utanför Göteborg, som så såningom kom att ligga i Träslövsläge. Fiskeskutan har genomgått en enorm förvandling. Från att ha läckt som ett såll och varit ett rivningsprojekt är det i dag svårt att tro det är samma båt.

– Jag har kommit över krönet, säger han nöjt och skrattar.

Efter de första månaderna med tätning, spacklig och inplastning började uppbyggnaden. God hjälp har han haft av sin pappa under alla år.

Ljuvliga dofter av tjära och terpentin fyller näsborrarna när Stajne öppnar dörren in till styrhytten. Trädetaljerna blänker nyfernissade. Till höger om byssan som är fullt utrustad, har han både dusch och toa. I salongen på 17 kvadratmeter under däck står den egenkonstruerade braskaminen vars lucka är en gammal fartygsventil i mässing. På båda sidor om ”captains cabin” blir det stickkojer så småningom. Runt skrovet har en brädgång byggts vilket gör att det uppe på däck känns både bekvämare och säkrare. Inte minst för lilla Evelina.

Stajne växte upp på Söder, var otroligt händig, och inte så förtjust i att sitta i skolbänken. När det var dags för gymnasieval och han hittade plåtslagarprogrammet på Kattegattgymnasiet tvekade han inte en sekund.

– Det passade mej som hand i handsken.

– Plåtslageri är dessutom oerhört skapande. Ingenting köps i princip färdigt.

Det Stajne gör är ofta ”kronan på verket”. De vackra vattenkuporna på Kronobränneriet vid Dragvägen utmed Nissan som Stajne gjort är han mycket stolt över.

Man kan tycka det är konstigt att en landkrabba som Stajne förälskat sig så i båt och sjöliv. Han själv tror det har med familjens resor under uppväxten att göra. Varje sommar fyllde de bilen, en Volvo PV, och campingvagnen och gav sig ut på äventyr både här hemma och utomlands. De starkaste minnena har Stajne från forna Jugoslavien, Turkiet och de gamla öststaterna. De tältade för det mesta, men var ofta inbjudna att bo hos familjer, vilket gjort stora intryck på Stajne. Att resa var frihet, och att komma så nära och få se hur andra lever var otroligt berikrande.

Kanske är Rivöfjord ett resultat av dessa upplevelser. Men när och vart han ger sig av har han inte bestämt.

– Det lär i alla fall inte dröja elva år till, lovar han med ett skratt.

cHon satt som en smäck! Jag insåg också att här kan jag skapa min värld och leva som en fri själ.