Mäns ointresse till trots hör sambon Christian till de få som gillar kläder. Han är dessutom Ulrikas bästa modell under utbildningen. Bläddrar man i hennes portfolio agerar Christian också modell i allt från kilt till kavajer och häftiga byxor.

– Han har en guldsits vilket han är väl medveten om, säger Ulrika som brukar fråga vad han behöver och sätter sig vid symaskinen.

De passar bra ihop, gillar båda att klä upp sig och ge sig ut på stan. Men någon Ken och Barbie är de inte. Även om Ulrika syr det mesta, till och med sina shorts, kan hon göra fynd hos de stora klädkedjorna.

– Men då måste det vara något unikt.

Jag träffar Ulrika i föräldrahemmet i Kåphult, en idyll mellan Knäred och Hishult där tystnaden och lugnet råder. Miljön är som balsam för själen efter en intensiv period på Tillskärarakademin i Göteborg där hon nu går sista året med inriktning på herrskrädderi.

På rad i vardagsrummet hänger hennes kollektioner, en rock till henne själv, en Sherlock Holmes-rock till brorsan där bara calabashpipan och jägarhatten saknas för att bilden av den skarpsinnige deckaren ska vara fulländad. Bredvid hänger en ytterkavaj till Christian. Allt 100 procent ull, lite jordiga färger, rutigt och med spännande kragar.

– Kragar har jag alltid gillat, liksom jordfärger, men i år har jag gått loss på rutor.

En sekelskiftesjacka, en vit skepparkavaj som hon ser fram emot att se Christian i, hennes brors balkostym med tillhörande väst och skjorta och en ljuvligt söt klänning till henne själv hänger där också. Skepparkavajen är för övrigt prov på ett ”äkta” hantverk, inte minst med tanke på knapphålen som är sydda för hand. På bordet ligger rutiga damasker till rockarna. Damasker har blivit lite av hennes egen grej.

– Damasker till ett ytterplagg är pricken över i.

Ulrika älskar herrkläder och gillar att leka med både manligt och kvinnligt vilket syns i valet av hennes egna kläder. Stilen är oftast klassiskt elegant med rena och tydliga linjer. Ena dagen är hon romantiskt kvinnlig i en 1950-talsklänning. Nästa har hon gubbabyxor, vit skjorta och fluga på sig. Till en stram herrkavaj sätter hon gärna en ytterst feminin spetstunika.

– Jag är nog lite androgyn av mig.

Ulrika började sy när hon var tolv år gammal. Redan på den tiden hade hon sin egen stil.

– Jag gillade att experimentera och hade nog mycket konstigt på mig ibland, säger hon och skrattar.

Sturegymnasiets textilprogram satt som hand i handsken. Att det skulle bli herrskrädderi var dock inte självklart från början. Det klarnade först på designskolan i Malmö några år senare.

– Jag upptäckte på vägen att herrskrädderi är en eftersatt bransch och behöver utvecklas. Det finns hur mycket som helst för tjejer men inte för killar.

Ulrika tror sig ha en bra plattform att utgå ifrån när hon är klar nästa år. Förutom designutbildning och Tillskärarakademin har hon praktiserat hos en designer i Paris och sist men inte minst vunnit en stor skandinavisk designtävling. Priset var en resa till New York med biljett till den berömda Fashion Week där designers från hela USA, bland annat Oscar De La Renta, visar nästa års vårtrender. Den 10 september lyfter planet med Christian och Ulrika i.

– Det är det största som hänt mej. Just nu går jag omkring på små moln, säger hon lyckligt.