I slutet av 1980-talet hade motessoripedagogiken ett uppsving och ett flertal förskolor etablerade sig i kommunen. I Halmstad bildade initierade lärare och föräldrar en intresseförening som snart började efterfråga ett motessorispår även i skolan.

–  Men det var ingen kommunal skola som nappade på det, säger Hans-Erik Karlsson, i dag rektor för Eketånga och på den tiden en drivande förälder i intresseföreningen.

I stället tog gruppen saken i egna händer och skrev en ansökan till Skolverket om att få starta en egen skola. Och höstterminen 1992 öppnade Halmstads första friskola i högskolans gamla lokaler på Bäckagård. Då hade man en klass på 19 elever, samt fritidsverksamhet.

– Det var ett gigantiskt jobb den första tiden, de två första åren hade jag inget sommarlov, säger läraren Marianne Odermalm, som var med redan då.

Eketånga montessoriskola är ett föräldrakooperativ som drivs på ideell basis, så har det varit från början.

– Men det var väldigt stor skillnad på att sitta i styrelsen då och nu. För 20 år sedan var styrelseledamöterna här och skruvade och målade varje helg, så är det inte riktigt i dag, säger Hans-Erik Karlsson.

Skolan växte från år till år i och med att den första kullen blev äldre.

– Det var en stor dag när de gick ut nian, säger Hans-Erik Karlsson.

I dag har Eketånga montessoriskola 244 elever i förskoleklass till årskurs nio, samt 22 barn i förskolan. I skolan arbetar man åldersintegrerat, ettorna och tvåorna läser tillsammans, liksom treorna och fyrorna. Femmorna läser tillsammans med sexorna och på högstadiet blandas sjuor, åttor och nior i olika grupper.

Undervisningen är indelad i längre arbetspass som inte bryts av gemensamma raster, i stället får barnen ta bensträckare när det passar dem. Lärarna undervisar med hjälp av skolböcker, men försöker också använda eget material och hitta nya infallsvinklar.

Marie Forsberg, som undervisar i främst matte och NO, spelar till exempel mycket schack med sina elever.

– Det är jättebra. Eleverna får öva allt från logiskt tänkande till koncentration och respekt för andra, säger hon.

Marie Forsberg och kollegorna Hans-Erik Karlsson och Marianne Odermalm är överens om att medvetenheten om montessoripedagogiken ökat under de 20 år som skolan funnits.

– Bortsett från åldersintegrationen så har den kommunala skolan närmat sig vårt arbetssätt, menar Hans-Erik Karlsson.

– Montessori anses inte suspekt längre. Den största missuppfattningen om oss är att Eketånga är en privatskola som kostar pengar, säger Marie Forsberg.

Hon och hennes kollegor har märkt av ett hårdnat friskoleklimat det senaste decenniet.

– Friskolor ses inte längre som ett komplement till den kommunala skolan, utan som en konkurrent, säger Hans-Erik Karlsson.

Debatten om friskolor som tar ut stora vinster har inte hjälpt till att öka statusen.

– Men det är en väsenslik skillnad mellan oss och en stor friskolekoncern, säger Hans-Erik Karlsson och poängterar att hela Eketångas överskott går tillbaka till skolan.

Nästa lördag firar Eketånga montessoriskola 20-års- jubileet med en fest dit alla gamla elever är inbjudna.

– De flesta elever följer vi i tio år och vi lär känna dem väl, det ska bli så kul att se dem igen, säger Marianne Odermalm.

Den stora dagen firas med tal, sång och musik och alla som vill är välkomna.