Hon tror på hundens läkande kraft i vården
Pernillas dröm är att kunna använda hund i jobbet. Rasen för uppdraget har hon hittat. Och om något år kanske vi får se Pernilla med sin terapihund bredvid sig på väg till ett av sina hemtjänstbesök.
Relaterat
Fakta
Lite om Pernilla Hansen
Familj: Mamma, pappa och syskonen Therese och Mattias, syskonbarn och pojkvännen Erik.
Fritid: Letar lägenhet och hund. Lagom stor, tilltalande utseende, lättränad och vänlig. Jobbet, familjen och vännerna.
Favoritdjur: Förutom hunden fascinerar tigern med sin häftiga energi och respektingivande sätt. ”Men man får aldrig glömma att det är ett rovdjur.”
Inspiratör: ”Mannen som talar med hundar”, Ceasar Millan.
Födelsedagen: ”Jag fyller på en måndag, så det blir öppet hus helgen innan i stället”.
– Det gäller bara att kommunen nappar på idén.
Pernilla har ett halvår kvar på utbildningen till undersköterska och har redan planer för sin framtid. Men att arbeta tillsammans med en hund är ännu så länge endast ett tankeprojekt.
– Men målet är att hitta en form för samarbete inom vården, och hund ska jag ha, säger hon bestämt.
Det lär bli den italienska lagotten som hon vet passar bra. Den är lättränad, livfull och vänlig. Det är en positiv hund som dessutom fungerar bra för personer med allergi.
– Många äldre mår mycket bättre tillsammans med djur. De får gosa och leka under den timmen som jag är på besök.
Nu är det sommarjobbet på Nyhems servicehus inom hemtjänsten som gäller. Utan hund än så länge. Till hösten sätter hon sig på skolbänken på komvux igen. Hon har aldrig tidigare jobbat inom vården, men förmodligen blivit inspirerad av sin mamma som har samma yrke.
Som barn var det omöjligt att ha något husdjur hemma då hennes mamma var pälsdjursallergiker. Hon fann dock på råd. Mammans väninna hade gård söder om Halmstad och där var Pernilla så gott som alltid. Där fanns allt från får, hundar och katter till lamadjur.
– Det var nog där mitt djurintresse startade.
Parallellt med djurintresset fanns också intresse för idrott. Det var badminton en period. Simning höll hon på med i åtta år och tävlade en del, även utomlands. Pernilla var bäst på bröstsim.
– Jag minns en tävling på 200 m och tjejen som kom på tredje plats slog mig med en hundradels sekund. Det var tufft, säger hon och skrattar.
Pernilla bestämde sig för att gå gymnasiet på Munkagård i Tvååker. Där fick hon lära sig allt om skötsel av olika djur, allt från stora till små. I utbildningen ingick en del praktik på bland annat djursjukhus, i djuraffär och på bondgård. Inget av detta föll henne i smaken. Att tänka sig att jobba på gård är en omöjlighet.
– Upp tidigt för att mjölka kor! Nähä, säger hon med eftertryck.
För henne handlar det om mindre djur såsom katter och hundar. Efter att ha sett de flesta tv-program med Ceasar Millan, ”Mannen som talar med hundar”, finns det inget annat djur än hund för henne. Det som imponerar mest är hur han endast använder sin energi för att åstadkomma lydnad. Pernilla var i Göteborg och såg en show i undervisningssyfte och blev mycket imponerad.
– Trots avståndet kände vi i publiken hur han strålade energi.
Pernillas ambition är att också använda sig av energi för att på rätt sätt uppfostra sin hund. Vad energi egentligen handlar om är ett ganska luddigt begrepp, menar Pernilla som inte vill ge sig in och förklara begreppet, utan säger bara:
– Energi syns inte, men känns.
