HP GRATTAR... Josefin Hörwing Alvtegen, som fyller 20 år den 20 juni.

Efter det kommer allvaret. Och då hoppas hon ha bestämt sig för studieinriktning. Till att börja med blir det ett tekniskt basår med fysik och matte D. Inte i Halmstad, utan Lund, för hon älskar att se nya platser och lära känna nya männi­skor.

Att leda personal, driva ett hotell, en restaurang eller starta eget är hon inne på.

– Men så länge jag kan minnas har jag velat bli polis.

Med facit i hand vet hon att valet av samhälls- och miljöprogrammet på Sannarpsgymnasiet var fel. Inte för att hon inte är intresserad av miljö, utan för att det inte gav den plattform Josefin vill ha i dag. Fysik och högre matte­kurser ingick till exempel inte.

– Många fler dörrar öppnas om man gått naturvetenskapligt program.

Men ångrar sig gör hon inte. Det är bara att ta nya tag, vilket Josefin är bra på. Det är en aktiv och driven tjej, med mycket på gång, även om det mesta nu handlar om resor.

Bakom sig har hon drygt två månader i Asien och en säsong i S:t Anton i Österrike. För att inte tala om alla resorna hon har gjort tillsammans med sin mamma under uppväxten.

– Det är nog av henne jag har fått intresset för resor.

Närmast efter sommarjobbet på Bettans bar i Tylösand ligger en bilresa i Europa tillsammans med en kompis. Rutten är planerad, men då resandet med bil är flexibelt, blir det säkert ändringar under färden. Tanken är dock att börja med Amsterdam och Paris, sedan hålla sig till Atlantkusten ner till Barcelona, för att efter det åka hemåt igen via Franska rivieran.

– Atlantkusten med sina vågor är perfekt att surfa vid.

Någon gång på senhösten räknar Josefin med att vara tillbaka i Halmstad igen. Då handlar livet om att spara pengar igen och planera för ett år i Australien. Men det kan bli en snowboardsäsong i Kanada i stället.

Att resa runt i USA vill hon också, men det sker längre fram. Som tur är bor hon hemma hos mamma på Rotorp, och har inga utgifter för varken boende, mat eller annat. Varenda krona Josefin sparar ihop går till resor.

– Så länge jag har mål och fullföljer dem, tycker mamma det är okej att inte jag betalar hemma.

Josefin har också varit en riktig idrottstjej, som tränat friidrott och fotboll i flera år. Till slut fick hon välja och valde fotboll. Det blev Astrio och så småningom Hallandslaget, där man ansåg att hon var en talang och satsade på henne. Men tyvärr gick ett korsband sönder med operationer som följd och Josefin tappade motivationen. Hon kom aldrig tillbaka.

– Tråkigt på ett sätt, bra på ett annat. Jag fick ju mer tid över för studierna.