HP GRATTAR…Tony Sörensen, nyutbildad läkare.

För ett par veckor sedan fick hans sin läkarlegitimation och säger:

– Jag behövde fler år än vanligt på mig för att bli vuxen.

Tony som i dag bor i Göteborg med sambo och en liten dotter, har ett brokigt förflutet. Han var en orolig och rotlös själ som aldrig fullföljde något. Han hade dåligt självförtroende och hoppade mellan allt. Han var strulig men höll sig både från kriminalitet och droger.

Han hade många jobb, bland annat som dörrvakt på krogar i Halmstad. Han har också spelat amerikansk fotboll i Halmstad Eagles, tävlat i schack, haft reklambyrå ett par år och är ”pappa” till Lunch- och restaurangguiden i Halmstad.

Förklaringen till Tonys stökiga bakgrund förstod han så småningom hängde ihop med föräldrarnas skilsmässa. Hans pappa försvann till Slovenien och bildade ny familj. Även om det var tufft att inte ha sin pappa närvarande höll de kontakten. Tony växte upp med sin mamma i Halmstad, som också bildade ny familj.

Att han valde läkare har flera förklaringar. Så gott som hela släkten arbetar inom vården. Några är sjuksköterskor, däribland hans mamma som också är hans största förebild.

–  Hennes villkorslösa kärlek har betytt allt för mig.

Visst var det en chansning Tony tog, när han bestämde sig för att plugga. Men det får bära eller brista, resonerade han.

– Kämpar man och brinner för något lyckas man till slut, säger Tony, som är supernöjd över den vändning livet tog.

Livet är förvisso föränderligt och fullt av överraskningar. Men det mesta styr man dock över själv. Att ett konsertbesök i Karlstad skulle innebära att han träffade en ny kärlek var han inte förberedd på.

För sju månader sedan blev Tony pappa till lilla Ariel och planerar inte bara att flytta till Sofias hemstad, Karlstad, utan också att gifta sig. Helst ett sommarbröllop, berättar han. Men exakt tidpunkt avgörs hur det går med allmänläkartjänsten han sökt i Karlstad. Om en vecka får han veta.

–  Som läkare är man priviligerad i dag. Arbetsmarknaden skriker efter läkare.

Enda kravet Tony har är att det är pendlingsavstånd då han har egen familj.

Tonys väg till sitt mål sträcker sig över minst en tioårsperiod. Han började med undersköterskeutbildning på Vårdskolan i Halmstad och gick så småningom en påbyggnadsutbildning till ambulanssjukvårdare.

Trots nästan maxbetyg kom Tony inte in på läkarutbildningen i Göteborg, utan han vände sig i stället till Köpenhamn där man har ett annat intagningssystem. Betygen var naturligtvis viktiga, liksom tester och personliga intervjuer.

–  Det var en stenhård gallring i Köpenhamn. De första tre åren var oerhört jobbiga.

När han tittar tillbaks på den tiden, ter det sig nästan otroligt att han klarade av det.

– Jag var ju 30 år ”gammal” och inte van vid att läsa sju till åtta timmar varje dag, konstaterar han krasst.

Men han hittade en studieteknik genom att i stället för att läsa och anteckna á la korvstoppning, stryka under eller lyssna på musik, ritade han studiematerialet. Han hade stora kollegieblock fulla med teckningar på hur kroppen fungerade, hur bland annat nervsystem och organ samverkar.

– Tack vare dessa teckningar minns jag till och med vad jag läste första året.

Nästan hela avslutningsåret på den sex år långa utbildningen gick han på Göteborgs universitet.

– Jag hade ju träffat Sofia och skulle bli pappa.