Vi träffas på Andersbergs äldreboende där Annie bor. Dit har hennes en timme äldre syster Ellen kommit tillsammans med två av döttrarna samt Annis mellanbarn Inga-Lill. Kramkalaset tar vid och alla slår sig ned kring soffbordet för att fika.

– Konstigt att det är så grant väder, säger Anni efter den senaste januaristormen.

Tvillingarna som föddes Persson växte upp i en statarlänga på Stjärnarps gods under primitiva förhållanden. Vatten fick de hämta utomhus och i köket stod en gammal vedspis. Pappan körde häst och var lantarbetare och jobbade med lite av varje i jordbruket. Döttrarna gick sex år i skola i hembyn därefter fortsättningsskola.

– Vi läste för prästen i Eldsberga. I bland gick vi och annars cyklade vi dit. Det var roligt i Stjärnarp. Där bodde så mycket folk då, säger Ellen.

Båda jobbade i godsets trädgård och i jordbruket. När Ellen var 16 år blev hon hembiträde hos konstnären Waldemar Lorentzon i Halmstadgruppen.

1943 gifte hon sig med Allan Karlsson som hon träffat i Stjärnarp och paret flyttade i början av 1950-talet till ett hus på Laholmsvägen där de odlade ekologiska grönsaker och blommor.

– Jag stod på torget på lördagarna och sålde vad vi odlat. Det kom mycket folk och jag hade samma kunder hela tiden.

Det skulle bli över 50 år som torggumma och hon slutade inte förrän hon var 79 år. På 1970-talet flytta makarna till Gustavsfält och fick många fina år tillsammans fram till 2004 då Allan gick bort.

– Sedan sydde jag korsstygnstavlor och knöt ryamattor. Jag har många tavlor. Hemma är det fullt och barnen fick ta över mycket av textilkonsten.

I dag bor Ellen på Frennarps äldreboende.

Anni blev efter jobbet på Stjärnarp också hembiträde, först hos bankdirektören Hammar för att sedan jobba hos affärsinnehavaren Olsson, som hade textil och manufakturaffär i Halmstad.

Hon gifte sig som 24-åring med den två år yngre Gunnar Johansson, som avled 1992, och paret bodde i Snöstorp och senare Skedala.

Hon stod också på torget några år på 1960-talet och sålde egenodlade morötter, rödbetor och potatis. 1961 flyttade familjen till Fyllinge och Anni började senare på Robertssons snickerifabrik i närheten, där hon först hamrade ihop minkburar och sedan bastuinredningar som exporterades till Tyskland.

Likheterna mellan tvillingarna forsätter även efter att de gått i pension - intresset för textil.

– Jag har säkert virkat tusentals dukar och gardiner.

Dessutom bodde barnbarnen på Fyllinge och Anni såg till att rasta några av deras hundar.

I dag blir det tårtkalas för jubilarerna både på Frennarp och Andersberg tillsammans med nära och kära.