Vattenkraft, vindkraft och vågkraft är tre energislag som är värda att satsa på för att förbereda en omläggning av vår energiproduktion. Inställningen till dessa tre energislag är mindre kontroversiell än den som svenska folket har när det gäller kärnkraften.

Om den senare råder det fortfarande tveksamhet även om den borgerliga alliansen har öppnat för en utbyggnad. Den politiska grunden är dock bräcklig vilket senare tids debatt inom Centern vittnar om.

Vindkraften har på senare år byggts ut och den tekniska utvecklingen har faktiskt varit explosionsartad. Den mest omfattande utbyggnaden har skett på land eller nära kusterna. Det planeras emellertid betydande vindkraftsparker även till havs och i fjällen.

Halland är ett av de områden där det har skett en snabb utbyggnad och det finns många planer på att gå vidare. Hallänningarna är i allmänhet positiva till vindkraften, men ju närmare ett vindkraftverk hamnar det egna närområdet desto kraftigare blir ifrågasättandet. Det märks främst i Laholms kommun och Hylte kommun.

Ett problem med den snabba utbyggnaden av vindkraften är att den tekniska utvecklingen har gått snabbare än kunskapen om dess miljöpåverkan och acceptansen hos dem som bor nära ett vindkraftverk eller en hel vindkraftspark.

Många oroas också av nedfallande rotorblad och is från dessa.

Statliga Energimyndigheten har som en av sina uppgifter att initiera forskning kring vindkraften. En annan uppgift blir att förmedla till allmänheten de nya rön som forskarna har kommit fram till.

Det är viktiga uppgifter eftersom bristande kunskaper är ett skäl till att så pass många hallänningar ifrågasätter den snabba utbyggnaden av vindkraften.

När debattens vågor går som högst är det lätt att glömma bort att vindarna är en oändlig och faktiskt gratis energikälla liksom vågkraften. I grunden är det därför korrekt att satsa på såväl vind- som vågkraft. Det gäller emellelrtid att skapa acceptans hos allmänheten samt att se till att de nya enerigislagen blir ekonomiskt lönsamma.

Vattenkraft är lika ren som vind- doch vågkraften, men även den är en svår framtidsfråga inte minst miljöpolitiskt.

Det har gått över trettio år sedan Sverige satte punkt för all fortsatt vattenkraftsutbyggnad. Folkopinionen blev alltför stor mot en ytterligare utbyggnad samtidigt som regering, riksdag och landets stora kraftproducenter såg ett nytt, attraktivt energislag – kärnkraften. De fyra stora orörda älvarna lagskyddades från utbyggnad.

I dag är Sveriges elnät förbundet med övriga Europa. Iteorin skulle alltså ett överskott av svensk koldioxidfri el kunna ersätta fossilt producerad el i andra länder. Men även det inhemska behovet av el kommer att öka om planerna på elbilar och höghastighetståg förverkligas. Dessa planer bygger på att elen produceras koldioxidfritt, för annars vore det ju ingen mening med att fasa ut bensindrivna bilar och delar av flyget.

Sveriges energiproduktion ligger bra till i jämförelse med många andra länder. Det beror på den stora tillgången på vattenkraft och på kärnkraften. Men utsläppen behöver minska och det kommer att bli tufft.

Mot ovanstående bakgrund är det beklagligt att så mycket möda har ägnats och alltjämt ägnas åt att försöka fasa ut kärnkraften, som svarar för 45 procent av landets energiproduktion. Om det hade funnits färdigutvecklade hållbara alternativ vore nedläggning av kärnkraftsreaktorer en liten sak, men det gör det inte.

cVindkraften har på senare år byggts ut och den tekniska utvecklingen har faktiskt varit explosionsartad.