Vinterkylan har varit ett tufft prov för den svenska elförsörjningen. De skyhöga priserna och farhågor om kapacitetsbrist under förbrukningstoppar rimmar illa med att det skall råda försörjningstrygghet. Elimporten från europeiska kolkraftverk och igångsättandet av svenska oljekraftverk för att möta efterfrågan kan inte heller sägas vara iharmoni med den grundpelare som stadgar ekologisk hållbarhet i energiproduktionen.

En förklaring till situationen är att kärnkraftsproduktionen går på sparlåga mitt under den smällkalla vintern.

På branschorganisationen Svensk Energis hemsida informerar elproducenterna att kärnkraftverken ställs av i omgångar för översyn, ombyggnader, bränslebyten och säkerhetshöjande åtgärder. Det sker på våren, sommaren och under hösten, då elbehovet är lägre.

Nu har planerade driftavbrott istället hamnat vid en tid på året då elbehovet är som störst, vilket kommer att märkas på elräkningarna. Det sätter fingret på en tredje grundpelare i energipolitiken: konkurrensen.

Häromåret peka d e Konkurrensverket på det problematiska i det komplicerade samägandet som präglar jättarna ienergiproduktionen. Enligt den påverkades elpriserna av detta till konsumenternas nackdel, jämfört med antagandet att ägandet vore mer renodlat – och därmed även konkurrensen.

Av den anledningen för regeringen sedan 2008 samtal med Vattenfall, Fortum och Eon om att bryta upp ägandet. Hittills har dock ingen lösning nåtts, även om statssekreteraren i näringsdepartementet Ola Alterå (C) nyligen flaggade för att en lösning skulle kunna vara i sikte under våren, oklart med vilken innebörd.

Nu har också näringsminister Maud Olofsson tagit till orda. Hon anser att det inte är acceptabelt att två reaktorer ikärnkraftsverket i Ringhals står stilla. Reaktor 1 beräknas vara idrift först till kommande månadsskifte och reaktor 2 i mitten av februari.

”Det är bolagen som är ansvariga. Det är ju tre stora som äger de här kärnkraftverken. De är ansvariga för att de här ska fungera och för att de ska ha en säker drift”, säger den centerpartistiska näringsministern.

Förhoppningsvis kommer det politiska trycket på jättarna att öka så att konkurrensen mellan producenterna börjar hårdna. Det vore inte en dag för tidigt.

Det finns fler lärdomar att dra på konkurrensområdet. En ny rapport från Villaägarna visar att ett genomsnittligt svenskt villahushåll med tillsvidarepris hos elleverantörer betalar mellan ettusen och tvåtusen kronor mer per år än motsvarande hushåll i Norge och Finland.

Även tillsvidarepriser borde alltså kunna konkurrensutsättas, trots att det bästa sättet att få kontroll över elräkningen så klart är att vara en aktiv kund.

Den viktigaste lärdomen av alla är dock att Sverige inte klarar elproduktionen eller klimatåtaganden utan kärnkraft. Maud Olofsson talar om att snabba på utbyggnaden av det förnybara för att minska otryggheten i elsystemet, men det Sverige behöver mest är moderna reaktorer som kan producera el under lång tid framåt.

Kärnkraften kan med andra ord inte ses som en parentes. Alliansens energipolitiska överenskommelse har öppnat upp för den klarsynen, men inom den rödgröna oppositionen heter det alltjämt att kärnkraften ska avvecklas. Det är en ohållbar ståndpunkt.

cSverige klarar inte­ elproduktion eller klimatåtaganden utan kärnkraft .