S har inrättat sig på läktarbänken
Kan Socialdemokraterna i Halmstad någonsin bli bekvämt med att vara oppositionsparti? Halvvägs under den pågående mandatperioden har ändå S hittat en form som fungerar bättre än tidigare.
Relaterat
Halvvägs under pågående mandatperiod har Hallandsposten på nyhetsplats undersökt hur det gått i kommunpolitiken jämfört med vallöftena. Processer är igång men än återstår några konkreta resultat av exempelvis löftet att minska antalet barn i förskolan.
När det gäller oppositionen tycks Socialdemokraterna ha förlikat sig med placeringen på åskådarplats den här perioden. I den förra var det mycket gnäll och besvikelse över att ha tvingats lämna ifrån sig den politiska makten. Det var en reaktion som är förståelig men knappast konstruktiv.
Det enda som fortfarande är obegripligt under nuvarande period är att S ofta och stundtals helt omotiverat passar på att ge en känga åt att Miljöpartiet bytte fot och valde ett samarbete med allianspartierna. Och MP har aldrig lovat bort sig definitivt åt något håll utan vill fortsätta utgöra det tredje alternativet.
Så den typen av påhopp underlättar knappast eventuella framtida politiska samarbeten. Det liknar mer ”Surt, sa räven…”
Men som helhet tycks Socialdemokraterna ändå ha funnit sin plats och kan agera mer bekvämt från underläget. Politik på kommunal nivå handlar oftare om sakpolitik, där det ibland också kan vara lättare att hitta enighet över blockgränsen, som i fallet med den breda politiska uppgörelsen om att stötta Halmstads BK ekonomiskt.
Vidare är det värt att uppmärksamma den tvärpolitiska enigheten kring den kommunala transportplanen.
Men stick i stäv med uppfattningen att det behövs fler små hyresrätter röstade S emot byggandet av höghuset på Öster.
På det nationella planet har Socialdemokraterna gått igenom en slitsam period sedan valet med olika byten av partiledare. Politiken har hamnat i skymundan. Nu börjar S under Stefan Löfvens ledning åter få kraft att ägna sig åt problemformuleringarna, även om mycket återstår.
I Halmstad skedde ett generationsskifte när Aida Hadzialic tog över efter rutinerade kommunrådet Ingegerd Sahlström.
Lugnt kvar i båten sitter Anders Rosén med sin folkliga förankring. I HP-intervjun konstaterar han att oppositionens åsikter och ställningstaganden från arbetet i de politiska nämnderna och styrelserna inte alltid når en bredare publik, läs väljare, och här finns uppenbarligen mer att göra.
I årets alternativbudget tillsammans med Vänsterpartiet föreslogs en skattehöjning med 25 öre som då kallades ”återställare”.
Ändå behövs fler sätt att hitta finansiering för alla S-förslagen. Det skulle ske med hjälp av omfördelningar, effektivare användning av de kommunala lokalerna och energibesparingar. Här har Socialdemokraterna fortfarande mycket att bevisa.
Klart besked om att S vill höja kommunalskatten visar vad som väntar i den kommande valrörelsen.
