Klimatångest på grillen
85 kg kött per person och år äter genomsnittssvensken numera, en fördubbling sedan 1992 enligt SCB. Naturvårdsverket konstaterar att ökningen består av importkött från länder med lägre miljö- och djurskyddskrav.
Relaterat
Om det är resultatet av diverse dieter eller en allmän trend må vara osagt men i dag visar statistiken att vi äter dubbel så mycket kött som för 20 år sedan.
Är det inte klimatångest så är det kalori- och fettjakt. Få ämnen engagerar så många som vad vi stoppar i oss, serverar våra barn hemma eller vad som bjuds i skolmatsalar och på äldreboenden. I spåren av matvanorna följer den andra debatten av all ätlig mat som slängs i onödan.
Det finns en miljörörelse som förespråkar den så kallade köttfria måndagen. Just för att produktionen av kött påverkar klimatet med allt från metangasutsläpp från själva djuren, till foderproduktionen och långväga transporter av såväl slaktdjur som färdigproducerat kött.
Om samvetet är en sida av saken så är plånboken av annan, minst lika avgörande på plats vid butikens köttdisk.
För att i någon mån leda oss konsumenter rätt håller Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, på med ett projekt som ska utmynna i en köttguide. Förutom nötkött ingår lamm, gris, kyckling, vilt samt baljväxter och ost i guiden. Den ska finnas ute i butikerna och på internet. Med ökad kunskap och mer information ökar möjligheterna att göra rätt val.
– Maten vi äter står för cirka 25 procent utsläppen av växthusgaserna från en genomsnittssvensk, förklarar doktoranden Elin Röös, på institutionen för energi och teknik på SLU, i en intervju i Göteborgs-Posten nyligen.
En stor del av matens utsläpp kommer från köttet. Det är framför allt genom att äta mindre mängd kött och mejeriprodukter som man kan sänka klimatbelastningen från det vi äter.
I köttguiden får viltkött bra betyg med variabler som biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel och antibiotika, djurskydd och utevistelse värderas.
Förutom klimatpåverkan diskuteras hälsoeffekterna, och då kommer debatten in på den så kallade fettskatten. Enligt Livsmedelsverket är det väsentligt att fettet i huvudsak hämtas från vegetabiliska källor. Det ska inte vara animaliskt mättat fett.
Folketinget i Danmark har redan infört en skatt på livsmedel som innehåller mer än 2,3 procent mättat fett.
Det finns propåer även i Sverige, för att värna folkhälsan, om att den svenska regeringen också bör införa bör en köttskatt på animaliskt mättat fett.
Det är att gå för långt, att skattevägen dirigera kostvanor i stället för att överlåta ansvaret till individen. Här kan informationen, just i form av den kommande köttguiden, göra större nytta. Liksom arbetet i skolan, som redan pågår med allt från tävlingar i att minska avfallet till att skapa goda vanor kring matbordet.
En bra skola klarar av att i undervisningen lära eleverna om mat och dess påverkan på både hälsa och miljö. Att få sin egen favoritmat serverad varje dag är ingen rättighet, och givetvis bör det finnas, och finns redan idag, vegetariska alternativ i det offentliga.
I den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 slås fast att skollunchen ska vara näringsriktig.
I Halmstad pågår Matglädjeprojektet i skolköken och inom äldreomsorgen som en kvalitetssatsning genom att laga mer mat från grunden. Det är också ett klokt sätt att ta ansvar för miljön.
