En del av skolans undervisning bygger på eget arbete. Och ibland kan det innebära att uppgifter måste tas med hem. Läxornas popularitet minskar med stigande skolålder. För nybörjareleverna är läxan högt efterfrågad. På gymnasienivå blir den ibland ett måste för att få en ämneskurs godkänd.

Med regeringens rut-avdrag har en ny bransch växt fram. Kommersiella läxhjälpsföretag erbjuder avdragsgilla tjänster som kallas pedagogisk barnpassning.

Redan här väcktes kritik mot att möjligheten enbart vänder sig till de redan gynnade. Parallellt med företagen finns en rad ideella organisationer som erbjuder samma hjälp, exempelvis Röda korset. Stiftelsen Läxhjälpen är en annan aktör. Ibland finns mer eller mindre anonyma finansiärer bakom satsningarna.

Enligt just Röda korset var det 20 000 personer som använde läxhjälpen förra året. Den siffran är mer än en tredubbling jämförd med 2007 då endast 6 000 fick samma stöd.

Nu är det möjligt att få hjälp även efter grundskolan och då växer kritiken. Till och med Skatte­verket ifrågasätter att lärare kan driva en läxhjälpsfirma och den vägen tjäna pengar, samtidigt som gymnasieeleverna får nödvändigt understöd.

Också de båda lärarfacken har ifrågasatt möjligheten. Men då handlar det snarare om att fackförbunden hellre ser att pengarna satsats direkt och öronmärks i skolans värld för fler lärartjänster.

Ibland kan en viss kritik anas mot att läxor egentligen ses som ett pedagogiskt misslyckande, att lärarna inte hinner eller kan föra ut all kunskap på skoltid. Så behöver inte alls vara fallet.

Om man hellre ser läxor som en del av skolarbetet och att stöd utifrån också gagnar skolan borde det vara lättare att acceptera även läxhjälpen. En del föräldrar, eller andra vuxna i elevernas närhet, saknar intresse eller faktisk möjlighet att stötta. I andra fall kan engagemanget kring hemuppgifterna leda till ständiga konflikter.

Skolan ska vara likvärdig på alla nivåer. Insatser som underlättar tillvaron för eleverna gynnar den fortsatta inlärningen och ger bättre resultat på sikt.

”En bredare politisk konsensus om vikten av läxor kan också bli ett stöd åt skolan från samhället den verkar i”, skrev Johannes Åman på ledarplats i Dagens Nyheter på tisdagen, apropå att Social­demokraterna vill satsa 110 miljoner kronor på läxhjälp.

Maria Haldesten har i en krönika i Göteborgs-Posten påpekat att avdragsrätten borde välkomnas ur ett barnperspektiv. ”Hur många skattesubventioner finns det som direkt främjar barn?” frågar hon retoriskt.

Här kan även gymnasieungdomarna inkluderas. Hittills har inte Skatteverket beviljat rut-avdrag där utbildade lärare utför tjänsten, då tanken med rut-tjänsten är att den omfattar sådana arbeten som hushållen kan utföra själva.

Här borde regeringen vara tydligare och även acceptera lärarnas tjänster. Samhällsekonomiskt är det en investering. Samtidigt som det handlar om ett nödvändigt kunskapslyft.