S vill utbilda unga arbetslösa för att skapa ”riktiga” jobb
Enligt Socialdemokraterna dominerar personer utan gymnasieutbildning bland de långtidsarbetslösa ungdomarna. Lösningen stavas utbildningskontrakt och subventionerad yrkesintroduktion.
Relaterat
Socialdemokraterna fortsätter att droppvis presentera sin alternativa budget och på måndagen hade turen kommit till ungdomsarbetslösheten. Tidigare har det handlat om en ny affärsplan, om en tioårig forsknings- och innovationspolitik, avskaffande av fas 3, mer pengar till de 50 grundskolor där eleverna inte har godkända betyg och mer pengar till läxhjälp.
Nu säger Socialdemokraterna att inga unga människor ska få vara arbetslösa mer än i sex månader. Helst ska de arbeta eller studera tidigare än så.
4,8 miljarder kronor kostar ”batteriet av åtgärder”. Här återkommer förslagen om utbildningskontrakt och om yrkesintroduktionsjobben.
Förre ekonomisk-politiske talespersonen Tommy Waidelich talade ofta om missmatchningen, det vill säga att framför allt verkstadsindustrin skriker efter arbetskraft men hittar få att anställa. Numera används uttrycket rekryteringsgap. Botemedlet är breda satsningar på bristyrkesutbildning, utbyggd yrkesutbildning och satsning på högskolan.
Nu börjar S sätta siffror på sina förslag. Slutsumman är fortfarande oklar, men lär bli uppenbar senare i veckan. Eftersom regeringen anklagas för överbudspolitik och slöseri lär det största oppositionspartiet snarare stå för en åtstramningspolitik.
Halveringen av arbetsgivaravgiften för anställandet av unga under 26 år vill S ta bort, liksom halveringen av restaurangmomsen. I praktiken innebär det att det blir dyrare för arbetsgivare att ta in unga människor. På flera håll har restaurangnäringen gynnats av momssänkningen och kunna anställa framför allt ungdomar. En vanlig väg in i yrkeslivet går via jobb på krogar och barer.
När Magdalena Andersson, ekonomisk-politisk talesperson, medverkade i SVT:s Agenda på söndagen, hade hon till uppgift att definiera begreppet ”riktiga jobb”. Det är var S numera använder om det som egentligen är sysselsättningsåtgärder med höga subventioner. Åtgärder som är gammal känd socialdemokratisk politik baserad på ett större skatteuttag. En politik som knappast rimmar med lanseringen av den så kallade affärsplanen.
Uppenbart är att den relativt nya och oprövade ledningen vill framstå som handlingskraftig, och gärna vänligt inställd till näringslivet. Hur det tas emot av partiets kärnväljare är lätt att räkna ut, liksom att det knappast tilltalar den stora gruppen mittenväljare att använda ekonomiska klyschor. Här är förväntningarna högt ställda på en förnyelse av politiken.
Av det som hittills läckt ut av Leif Pagrotskys skatteutredning är uppenbart att den knappast kan utgöra startskottet för den nya reformerade S-politiken. Han köper i stort sett den rådande politiken, om något vill han sänka fler skatter. De väljare som förväntat sig en nystart med buller och bång har redan hunnit bli besvikna. Till kritikerna sällar sig bland andra LO.
Efter tiden med Håkan Juholt som partiledare är det rimligt att det blir mindre av både buller och bång. Men frågan kvarstår fortfarande vad som kommer i stället.
