Mer nytänkande behövs för att öka läslusten
Läslyft med fler skolbibliotekarier och läsombud i förskolan tycker Litteratutredningen är bästa vägen att stimulera läsandet. Ett bättre sätt är att göra böckerna mer tillgängliga, framför allt e-böckerna. De är populära, men dyra.
Relaterat
Enligt den senaste Pisa-undersökningen har en fjärdedel av svenska 15-åriga pojkar bristande läsförmåga. Försämringen har ökat under 2000-talet.
Nu har Litteraturutredningen överlämnat sitt betänkande till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) med en rad förslag på åtgärder. Platsen var lämpligt vald med tanke på ämnet, nämligen bokmässan i Göteborg, som öppnade på torsdagen för 28:e året i rad.
Litteraturutredningen, som letts av före detta riksarkivarien och riksbibliotekarien Tomas Lidman, har tittat på befolkningens läsande och på hur det litterära systemet fungerar i dag, alltså förlagen, bokhandlarna och biblioteken.
Att fler flickor än pojkar läser är ingen nyhet. Detsamma gäller förhållandet mellan läsande kvinnor och män, där kvinnorna dominerar. Liksom relationen högutbildade-lågutbildade. Det som väckt uppmärksamhet är just att läskunnigheten bland killarna försämrats under senare år.
I sammanhanget brukar ett lysande undantag uppmärksammas, nämligen ”Jag är Zlatan” av David Lagercrantz, som fått åtskilliga unga killar att öppna en bok för första gången.
Utredarna föreslår en femårsplan för att öka läsfärdigheten och motivationen bland barn och unga. Rent konkret talas om läslyftet med särskilda läsombud i skolan, kompetensutveckling för lärare och ökad tillgång till skolbibliotekarier.
Men för att komma åt alla dessa underbara bokstäver behövs det siffror, det vill säga pengar. Och här blir det ett glapp, för reformen har inget utrymmet i budgeten, utan utredarna föreslår omprioriteringar av befintliga satsningar. Så skulle 17 miljoner kronor ur kultursamverkansmodellen kunna användas för att främja läsandet. Och de 30 miljoner kronorna som i dag finns för folkbildningen också gå till läsarstimulans.
Det är lättare att tala om allt som måste och borde göras. Och att förskolan och grundskolan är givna arenor för att stimulera läsandet.
Det ingår redan i dag i grundskolans uppgift enligt läroplanen att lära samtliga elever läsa, räkna och skriva. Och här pågår redan ett arbete med stöd och uppmuntran för elever med särskilda behov, även om pengarna till dessa satsningar ibland lever farligt när kommunala budgetar revideras.
Att öka tillgängligheten till böcker genom den så kallade e-litteraturen betonas förtjänstfullt av utredarna. E-böcker är dyra och spräcker lätt bibliotekens kassa, vilket får till följd att utlåningen måste begränsas och ibland stängas helt.
Det råder fortfarande oenighet vad gäller ersättningsmodellen till förlagen från biblioteken. Nu föreslås att Sveriges kommuner och landsting som en resursstark part tar över förhandlingarna.
Här måste något ske snarast eftersom e-böckerna faktiskt visat sig vara en väg in i litteraturen, särskilt för de killar som hittills stått utanför. Då är det dumt att lägga hinder i vägen när läslusten börjar gro.
