Soptunnans pris stiger för varje dag som går
Sopor, avfall och renhållning är baksidan av vårt konsumtionssamhälle. Varje Halmstadbo lämnar i genomsnitt 720 kg skräp om året efter sig. Hur kan vi lätta på trycket i soptunnan?
Relaterat
Återvinningscentralerna i Halmstads kommun är populära och antalet besök bara ökar. Men mängden avfall som lämnas har inte ökat i motsvarande grad.
Just nu pågår ett så kallat samråd kring den nya avfallsplanen som ska gälla för 2013-16. Fram till den 31 oktober är det möjligt att lämna synpunkter både för enskilda medborgare och från ett antal remissinstanser. I Rådhuset i Halmstad hålls ett informationsmöte den 27 september med politiker och tjänstemän på plats.
Här finns alltså alla möjligheter att vara med och påverka. Är det bra att vi lämnar mer och mer skräp efter oss? Vilket är bästa sättet att stimulera till ökad återvinning och sortering? Vad är du beredd att betala för soporna?
Eftersom det är aktuellt med nya taxor är det verkligen angeläget att diskutera kostnaderna och om det är möjligt att påverka avgiften.
Ett system, som är på gång att införas i grannkommunen Falkenberg och som redan pågår i Varberg, är vägning av hushållsavfallet. Varje grön soptunna som står vid villatomten får en speciell märkning och vägs av sopbilen före och efter tömning. Ju lägre vikt desto lägre taxa.
Ett annat system, som just nu ingår i ett försök som bedrivs på Vallås i Halmstad, går under namnet ”gula tunnan”. Där får 200 hushåll, både från villor och flerfamiljshus, slänga allt skräp sorterat i påsar i olika färg i en och samma gulfärgad tunna. Avfallet sorteras senare optiskt och mekaniskt på sopstationen. På så vis minskas framför allt antalet transporter. Tanken är att de beramade återvinningsstationerna, som ofta är skräpiga eller överfulla, på sikt ska försvinna.
Målet med kommunens nya avfallsplan är först och främst att se till att det inte blir något skräp alls. Det är i och för sig en bra tanke, men dömd att misslyckas. Nästa steg handlar om att öka andelen som kan återvinnas och gärna se till att en del kan bli till energi i form av biogas.
Ju enklare och lättare det är för enskilda hushåll att sortera och bli av med avfallet desto större blir motivationen. Om man dessutom kan påverka utgifterna för soporna är ännu mer vunnet.
Kommunens renhållningsansvar är allas ansvar, men det måste finnas såväl praktiska möjligheter som ett vettigt ”belöningssystem” i reda pengar. Ökad miljömedvetenhet om klimatpåverkan är en del av behållningen men mångas ekonomiska verklighet är mer krass än tanken på kommande generationer.
720 kg avfall, både hushållsavfall och källsorterat avfall, lämnar varje Halmstadbo efter sig varje år i genomsnitt. Enligt avfallsplanen ska den siffran inte öka fram till 2016. Faktum är att mängden avstannat de senaste fyra åren, vilket främst förklaras av nedgången i konjunkturen. Mängden som sorteras till återvinning och energiproduktion borde öka från 60 procent till 75 procent.
Det är ett högt och lämpligt mål. Välkommen är också tanken på att arbeta fram en gemensam avfallsplan inom Region Halland.






























