”Tv när du vill” hette Sveriges Televisions egen lansering av möjligheten att se program i datorer och smarta telefoner. När som helst och var som helst. Borta är krångliga inprogrammeringar av videoinspelningar. SVT har själv skapat ett beroende vi inte visste fanns.

Public service-bolagens stora problem är nu att pengarna inte räcker till. Avgiften från tv-licensen täcker inte kostnaderna. Dessutom kostar själva hanteringen av licensen pengar. Enligt utredarna går uppbörden på 125 miljoner kronor, utskick av inbetalningskort plus administration som sysselsätter 120 anställda på dotterbolaget Radiotjänst i Kiruna, som i sig kostar 146 miljoner kronor.

Tv-pejlingen har passerat bäst-före-datum för alldeles för länge sedan. Licensskolk kan inte ens bli en politisk manifestation mot vad motståndarna brukar benämna som statstelevisionen. Ungefär 1 miljard kronor fattas från de 12 procent av hushållen, som enligt lag ska betala men låter bli.

Redan i dag behöver man inte ens betala licens för att kunna se tv i datorn. Eller i mobilen.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth fick på tisdagen ta emot public service-kommitténs utredning som bland annat föreslår att licensen slopas och ersätts med en skatt för alla över 18 år med inkomster.

Det är ett fullt logiskt förslag helt i takt med tiden. Det allra viktigaste är att säkra rågången mellan budgetfinansiering och bolagens självklara oberoende. SVT, Sveriges radio och Utbildningsradion får aldrig komma att styras av en egensinnig finans­minister som får för sig att nalla av public service-pengarna. ”Armlängds avstånd” brukar utrymmet kallas mellan public service och politiken.

Sveriges radios avgående vd Mats Svegfors och tillträdande Cilla Benkö är mest kritiska mot den föreslagna nyordningen och ser bara risker och problem. De behöver inte ha rätt.

Det ligger i alla politikers intresse att fortsätta traditionen med oberoende medieföretag i folkets tjänst, ägda av folket. Dessutom föreslår utredningen att riksdagens årliga beslut om pengarna tas bort för att just öka integriteten.

Den nya radio- och tv-avgiften skapar en större rättvisa som särskilt gynnar ensamstående och ensamhushållen. I familjer med två eller fler inkomsttagare blir däremot avgiften högre. Den kommer att redovisas på skattesedeln ungefär som begravningsavgiften numera visas.

Det blir också tydligare att kalla skatten just för radio- och tv-avgift eftersom det är vad public service i dag omfattar. Men i stället för att SVT, Sveriges radio och UR får pengar från statsbudgeten, betalas det ut via ett nyskapat konto i Riksgäldskontoret. Det är också ett sätt att hålla undan pengarna från budgetprocessen.

Förutom nyheten med radio- och tv-avgiften föreslås en övergång från FM till digitalradio och att mer pengar ges för att påbörja utbyggnaden.

Mycket talar för att public service-företagen är på god väg att vara i takt med tiden och våra medievanor.