I spåren efter sprängdådet i det norska regeringskvarteret och massmorden på Utöya kom 22 juli-kommissionens svidande kritik med sin rapport på måndagen. I samma spår reses nu krav på statsminister Jens Stoltenbergs avgång. Norska stortinget kallas in till ett extramöte.

”Det kan knappast bli mycket allvarligare än så här”, säger Hanne Skartveit, politisk redaktör på VG.

I en ledare får Stoltenberg rådet att lämna eftersom han inte skött sitt jobb. I egenskap av statsminister är han ytterst ansvarig för landets skydd och säkerhet för medborgarna.

Därmed är lovorden för Jens Stoltenbergs agerande i samband med terrorattacken som bortblåsta. Då stod han upp för sitt sargade folk märkbart berörd men också starkt engagerad för att möta våldet med fortsatt öppenhet och demokrati.

Kommissionens förödande rapport är samtidigt också en följd av detta fortsatt öppna samhälle. Det är ord och inga visor. Polis­organisationen och sambandscentraler sågas jämns med fotknölarna. Detta tydliga klarspråk kan betyda att ansvariga framför allt inom polisen tvingas avgå.

Eftersom terrordåden den 22 juli är det värsta som drabbat Norge sedan andra världskriget är det viktigt att förstå reaktionerna och konsekvenserna.

Men det är att gå alldeles för långt att kräva att även stats­ministern ställer sin plats till förfogande. Jens Stoltenbergs parti har majoritet i stortinget och sitter inte minst av det skälet säkert. Att knipa politiska poänger den här vägen är alldeles för billigt.

Då är det klokare att ta 22 juli-kommissionens rapport på djupaste allvar. En ökad krisberedskap måste genomsyra hela landet från minsta polisstation och i säkerhetstjänsten upp till departementen.

Att exempelvis gatan fram till regeringskvarteren i centrala Oslo inte sedan tidigare varit avstängd beroende på politiskt käbbel under flera år är sorgligt faktum. Just den typen av säkerhets­arrangemang måste tillhöra de lättare att genomföra.

Men även om rapporten går igenom det fasansfulla dygnet minut för minut, samkör uppgifter från larm, mobiltelefontrafik och gps-positioner, är det ett facit som knappast var tillgängligt när det var skarpt läge. Det är alltid mycket enklare att vara efterklok. Allra värst måste det vara för anhöriga och berörda att inse att deras ihjälskjutna ungdomar kunde vara i livet i dag om alla eller fler hade gjort rätt. Men det går inte att spola bandet baklänges. Sorgen och förlusten kan inte repareras. Lärdomarna måste användas för framtiden. Så många misstag i rad kan aldrig mer tillåtas.

Att vara medveten om riskerna och ha en alert beredskap har sitt pris. Det kostar i reda pengar. Det är viktigt att värna varje människas trygghet. Men det är samtidigt lika angeläget med ett fritt och öppet samhälle. Och det priset verkar Jens Stoltenberg vilja fortsätta försvara som en sann humanist och demokrat.

0HÅLLER DU MED? Säg din mening på www.hallandsposten.se!