Kreativ bokföring gick för långt
Representation brukar tillhöra det privata näringslivets interna angelägenheter. Men när det festas för skattepengar som i fallet med Tillväxtverkets så kallade personalvård är gränsen överskriden.
Relaterat
Artikelbilder
Borde ha koll. Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet kan inte komma undan med att be om ursäkt utan borde veta bättre, vilket förhoppningsvis näringsdepartementet nu talar om.Bild: Håkan Flank
Dagens Nyheter har under ett par dagar publicerat häpnadsväckande uppgifter om hur statliga Tillväxtverket använder skattepengar på vidlyftig representation och avancerade momsreduceringar. Lyckligtvis har näringsdepartementet nu reagerat och begärt en förklaring. Särskilt som generaldirektören Christina Lugnet försökt komma undan genom att be om ursäkt, säger sig ha förstått kritiken och utlovat bättring.
Det fungerar inte så. Förtroendet för den statliga myndigheten och dess högsta ansvariga chef är förbrukat med den lättsamma inställningen. Myndighetens vision att ”vara ett föredöme för företagsamhet med hållbar tillväxt” klingar plötsligt falskt och ihåligt.
I förlängningen finns förlorare i form en rad egna företagare, entreprenörer och innovatörer utanför tätorterna. Alltså inte bara de omoraliskt använda skattekronorna.
Tillväxtverket är resultatet av en sammanslagning av myndigheter som regeringen gjorde 2009 av bland annat dåvarande Glesbygdsverket och Nutek.
Glesbygdsverket var på sin tid placerat i Östersund och hade 35 anställda. Det rapporterade till näringsdepartementet om utvecklingen i glesbygder, landsbygder och skärgårdar. Förre industriminister Nils G Åsling (C) tog en gång initiativet till det som först hette Glesbygdsmyndigheten.
Tillväxtverkets uppdrag är att dela ut EU-bidrag till lokala och regionala tillväxtprojekt. Definieras Stockholms dyrare restauranger som Hasselbacken och Grand Hôtel som sådana? Nej, något har gått alldeles galet i bedömningen.
Nu har de cirka 300 anställda personalvårdats sedan i januari 2010 för nästan 16,5 miljoner kronor med interna seminarier, utbildning, konferenser och representation. Det är 55 000 kronor per person, eller i snitt 22 000 kronor per person och år. Det är lätt att gå vilse i siffrorna.
Det finns ett betydande systemfel, visar DN:s granskning. För förutom att notan är alldeles för hög på representationskontot har kreativitet varit ovanligt stor när det gäller momsredovisningen. De höga utgifterna har flyttats från kontot för internrepresentation till seminariekontot och därmed har hela momsen kunnat krävas tillbaka. Enligt DN handlar det om över 100 000 kr.
På näringsdepartementet är det självklart att varje myndighet håller reda på skatteregler och interna regler. I fallet med Tillväxtverket stämmer det dåligt.
