Politik som underhållning
Politik och underhållning är ibland engagerade i en märklig dans. Politisk underhållning och underhållande politik är inte samma sak, men ibland är en film endast en film.
Relaterat
Det är inte bara politik som kan vara underhållande. Ibland är underhållning också politik. Men det finns en avsevärd skillnad på tolkningsrätten beroende på avsändaren.
Det står konstnärer fritt att ladda sina verk med mer eller mindre tydlig politisk symbolik. Det är inte alltid oproblematiskt, men det är bra dels för underhållningen och konsten, eftersom den kan få en relevans och ett allvar som kanske inte annars hade varit fallet, dels gör det politiken gott att från tid till tid bli kommenterad, tolkad och tjuvnypt av utomstående som kan använda sig av en definitionsmall som inte följer politikens regler. Andra perspektiv är alltid viktigt.
Det var så teatern i det antika Grekland uppstod; som ett forum för kommenterande samhällsdebatt som samtidigt skulle underhålla och engagera folket.
Allteftersom tidsåldrarna gick blev dock musik, teater och litteratur en allt mer ökande källa till irritation för despoter som såg sig attackerade med det farligaste vapnet av alla: skrattets förnedrande salvor. Kulturens kraft är inte bara oförneklig, den är framförallt oberäknelig.
Problem brukar dock uppstå när den politiska världen försöker göra underhållning och kultur till företrädare för någonting det inte är. Men frågan är om inte radiotalaren Rush Limbaugh, den konservativa megastjärnan i USA, har lyckats överträffa samtliga mått för vad som är en rimlig tolkning av ett underhållningsverk. I nästa vecka är det Sverige-premiär för regissören Christopher Nolans tredje och sista Batman-film ”The Dark Knight Rises”. I den måste den mörke riddaren bekämpa en ny fiende vid namn Bane.
Vad är då så upprörande med detta? Jo, i Limbaughs begreppsvärld är det nämligen en självklarhet att Obama-administrationen, tillsammans med den liberala, Obama-trogna Hollywoodeliten, medvetet har skapat Bane som Batmans antagonist, eftersom namnet uppenbart låter snarlikt Bain Capital, det företag som republikanernas presidentkandidat Mitt Romney tidigare ägt.
Detta är alltså mannen som, bland mycket annat, kallat president Obama för rasist. Därmed skulle Batman alltså även bekämpa Mitt Romney.
Om något borde Batman bekämpa Rush Limbaugh.
Ibland är underhållning bara underhållning. Och ibland är dumheter inte ens dumheter, utan endast galna konspirationsteorier. Och det kan ju vara underhållande i sig.
