I senaste numret av det liberala nyhetsmagasinet Nu tar chefredaktören Jan Fröman, en av mina företrädare som politisk redaktör på HP för övrigt, bladet från munnen och vill avskaffa sportlovet.

Passar väl så där lagom bra nu när det halländska sportlovet står för dörren. Men han har faktiskt åtskilliga poänger i att sportlovet mer eller mindre har spelat ut sin roll. Numera är detta lov fördelat över fyra perioder. Fördelningen skedde med tanke på att beläggningen på skidsportsanläggningar och hotell skulle bli jämnare. Att priserna samtidigt stiger skyhögt hör till marknadens natur om tillgång och efterfrågan.

Jag kan verkligen instämma i Jan Frömans resonemang om att hellre tillmötesgå föräldrarnas önskemål om en mer flexibel inställning till ledighet från skolan. Hans förslag med fem lovdagar som kan tas ut när familjen önskar under vårterminen låter betydligt mer tilltalande. Är det då en resa som hägrar ökar chansen att få tag i en sådan till vettigt pris.

Samtidigt finns det i många familjer inte resurser att lägga på en resa. Och alla föräldrar kan inte ta ledigt för att vara hemma med barnen, utan det krävs kreativa lösningar för barnomsorgen just den här veckan. Lovet skapar fler problem än möjligheter.

För skolans del har den sammanhållna lektionsfria veckan betydelse. Men i Solna kommun erbjuds föräldrarna att välja mellan två olika veckor som alternativa sportlovsveckor. ”Där har man uppenbarligen löst problemet med att lärarna blir av med en undervisningsfri vecka, konstaterar NU:s chefredaktör.

För att inte få alla sportlovsentusiaster på mig kan jag tillägga att jag verkligen unnar alla ledigheten. Men jag tycker det är dags att diskutera om inte ”vecka 8” har passerat bäst-före-datum.

Statens Järnvägar är ett företag som nu verkar ha kommit på en riktigt ”kreativ lösning”, nämligen att det inte längre ska kunna gå att köpa biljetter ombord på tågen.

Alla vet att det är en nödlösning, för ibland var kön till biljettförsäljningen för lång eller så har biljettautomaten krånglat. Enligt Göteborgs-Posten är det litet luddigt kring orsaken. Ombordpersonalen och de fackliga organisationerna är själva negativa till förslaget. SJ påstår å sin sida att personalen hotas när de påträffar personer utan biljett. Stämningen lär inte bli muntrare när samma personal nu måste tala om att det inte går alls att lösa en biljett.

Förhoppningsvis visar riskanalysen som görs kring förslaget att SJ är helt fel ute. Se hellre till att underlätta möjligheterna att köpa biljetter genom att skaffa automater ombord. När blev det ett problem att vi människor föredrar tågen?

Mariannes Mening/Marianne Holm