Förutom hallänningarna är läget Hallands största tillgång. Genom att vidga perspektivet och se på regionen i ett större sammanhang ökar möjligheterna att öka tillväxten, vilken är en förutsättning för Region Hallands fortlevnad.

När regionfullmäktige i onsdags skådade in i kristallkulan för att sia om utvecklingen fram till 2030 fanns både goda och mindre goda tecken. Som tidigare påpekats här på ledarplats är finansieringsfrågan för välfärdstjänsterna en av de tuffare utmaningarna där ansenliga höjningar av skatten krävs.

Till de mer godartade hör befolkningsutvecklingen där Halland mer och mer är en plats där fler föredrar att bo. Det är boendemiljön snarare än tillgången till arbete som avgör. Att kusten och tätorten toppar ligan är redan känt, vilket inte minst avspeglar sig på bostadsmarknadens prisnivå.

Men mindre bekant är något som skulle kunna kallas landsbygdens revansch. Här är inflyttningen större och andelen hallänningar i arbetsför ålder högre än i tätorterna. Det är först på ålderns höst huset säljs och gamlingarna flyttar in till stan där det är mer bekvämt att bo.

Claes Norell på Region Hallands avdelning för samhällsanalys, presenterade i samband med årets första fullmäktigemöte en rad intressanta fakta om den halländska landsbygdsutvecklingen.

Han slår också fast att det viktigaste är att vara överens om definitionen. Ska landsbygden beskrivas för sin särskildhet, en motsats till tätorten eller kusten? Eller är det mer angeläget att betrakta land och stad som delar i ett gemensamt territorium? Det senare synsättet är mer tilltalande, eftersom båda områdena interagerar med varandra.

Det är exempelvis betydligt fler hallänningar som bor i inlandet och arbetar någon annanstans än kustområdets och städernas invånare.

Med tanke på hur kollektivtrafiken i dag är upplagd och prioriterad i en nord-sydlig riktning innebär detta att pendlandet sker med bil. För Region Hallands del, som också påbörjade det omfattande arbetet med att se över regionens trafikförsörjningsplan i onsdags, finns här avgjort mycket att göra. På Viskadalsbanan och järnvägslinjen Halmstad-Nässjö går trafiken på slitna banor med motordrivna tågsätt. När Hallandstrafiken gjorde om busslinjen Falkenberg-Ullared fanns direkt ett pendlingsalternativ, inte bara för köpcentrets besökare utan i högre grad för alla dess anställda. På liknande sätt finns flera mindre tätorter i inlandet, exempelvis Knäred, Simlångsdalen och Unnaryd, som skulle gynnas av bättre kommunikationer.

Med landets högsta andel sysselsatta i ett område som ingår i sydvästsvenska regionen, där tillväxten alltjämt är stark, har alltså Halland ett guldläge för framtiden. Det måste vara Region Hallands uppgift, förutom att se till att vi fortsatt håller oss friska och lever länge, också får bättre chans att förflytta oss miljövänligt även utanför tätorterna och kustområdet. Möjligheterna till in- och utpendling även i öst-västlig riktning borde högre upp på prioriteringslistan.