Generationsväxling snart akut för regionens välfärdstjänster
Genom utbildningsplatser, blandad praktik och teori har Halland alla möjligheter att bli ett föredöme.
Relaterat
Halland har nu fungerat som egen region i drygt ett år. I dag när regionfullmäktige samlas för årets första sammanträde står en ny omvärldsdiskussion på dagordningen.
Blicken är riktad mot 2030. Hittills under 2000-talet har befolkningsutvecklingen varit god. Halland är alltjämt en inflyttningsregion. Förra året passerades den magiska gränsen 300 000 invånare. Enligt omvärldsanalysen kommer Halland att ha 344 000 invånare år 2030. Till saken hör att andelen invånare över 65 år ökar mest, eller cirka 39 procent. Ökningen för samtliga invånare är beräknad till 15 procent.
Det är mindre än 20 år kvar till år 2030, även om själva årtalet låter avlägset. För att klara välfärdsuppdraget måste den delen av hallänningarna som arbetar avstå större del av sina inkomster. Enligt samma analys krävs att kommunalskatten ökar med 3,50 kr och region skatten med cirka 1,40 kr. Som jämförelse kan nämnas att femklövern i Halmstad nyligen har sänkt kommunalskatten med 75 öre, medan regionen höjde med 50 öre.
På sin blogg funderar kommunrådet i Halmstad Carl Fredrik Graf (M) inför fullmäktigemötet att vi måste vara beredda att tänka i nya banor när det nu är dags att ”skapa förutsättningar för en klok debatt med inriktning på hur vi ska kunna finna rimliga och långsiktiga lösningar”. Han har också noterat att behovet kommer att öka betydligt av arbetskraft i‑välfärdssektorn. Arbetskraft som kostar skattepengar.
Men just genom att tänka i nya banor kanske just det behovet inte är det mest alarmerande. En större andel gamla hallänningar behöver nämligen inte betyda en större andel hallänningar som i första hand behöver vård och omsorg. Redan i dag är det så kallade hälsotalet positivt, vi är friskast och lever längst. Dessutom kanske fler väljer att ha kvar en fot på arbetsmarknaden om pensionsåldern nu ska vara så flexibel som statsminister Fredrik Reinfeldt vill att vi ska tänka om rent mentalt.
Då handlar behovet av de nya välfärdsjobben kanske snarare om att ersätta de vårdbiträden och undersköterskor som inte orkar eller kan arbeta, när den så kallade flexibla pensionsåldern infinner sig. Här handlar det om en generationsväxling som snart är akut. Region Halland har därför alla möjligheter att visa sig som en god arbetsgivare som slussar in unga människor i vården och omsorgen till en arbetsmarknad de hittills tvingats stå utanför av en rad skäl. Genom utbildningsplatser, blandad praktik och teori har Halland alla möjligheter att bli ett föredöme.
Ligger det rent av något i resonemanget som Socialdemokraternas nye partiledare Stefan Löfven numera talar om – att öka antalet arbetade timmar? I så fall gäller det även möjligheten att skapa fler heltidstjänster för dem som vill utöka sina deltider, framför allt bland många kvinnor.













