Barn- och ungdomsnämndens ledamöter i Halmstads kommun har lyssnat på kritiken och sparar inte längre 24 miljoner kronor på grundskolans förstärkningsresurs, som totalt är på 66 miljoner kronor. Nu är det ”bara” 10,8 miljoner. Nedskärningen ska göras under de kommande två åren.

Det är politik i den högre skolan som får det här att låta som något positivt. Ordföranden i barn- och ungdomsnämnden Inger Larsson (FP) verkar vara nöjd, vilket är helt oförståeligt.

Hon och övriga borgerliga ledamöter i barn- och ungdomsnämnden borde snarare fundera flera varv på konsekvenserna av det här beslutet.

Den här gången har oppositionen läst på bättre och lämnat ett motförslag med omfördelningar i‑budgeten. Vid det första beslutet att spara 24 miljoner kronor var nämnden enig.

När nämndens nya slutsats presenterades i veckan framgick också att det saknas uppföljningar och återkopplingar till vad förstärkningsresursen egentligen betyder. Att ett stort antal rektorer slagit larm om vad de minskade anslagen medför säger kanske en del.

Men det häpnadsväckande i‑sammanhanget är att det hittills inte funnits någon redovisning om innebörden. Här måste politikerna få uppbackning av tillräckligt underlag så att besluten som fattas är ordentligt genomarbetade. Och se till att det finns fungerande uppföljningar.

Förstärkningsresursen går till förskolor och skolor efter så kallade socioekonomiska faktorer som invandring, föräldrarnas utbildningsbakgrund, ekonomiskt bistånd och familjeförhållanden. Av de kommunala skolorna är det Andersbergsskolan, Östergårdsskolan, Linehedsskolan. Vallåsskolan, Fyllingeskolan, Trönningeskolan och Nyhemsskolan som fått mest av resurspengarna.

Nu finns risken att antalet lärare måste minskas för att pengarna inte räcker. Då är det eleverna som behöver mest stöd som blir utan. Det här rimmar illa med att fler av Halmstads elever ska klara målen i‑skolans undervisning.