Under den första dagen på rikskonferensen Folk och försvar på Sälens högfjällshotell användes ordet neutralitet inte en enda gång. Desto populärare var uttrycket solidaritet.

Undersökningen om ordfrekvensen gjordes högst ovetenskapligt av Peter Wolodarski, ledarskribent på Dagens Nyheter. Han bad deltagarna resa sig respektive sitta kvar om de hört något av orden under söndagen.

Nu är det samverkan och samarbete som gäller. Europa måste stå på egna ben och kan inte längre lita på USA när det börjar brännas. Omvärldens behov är större än Sveriges behov av militär beredskap.

Samtidigt genomgår det svenska försvarsmakten sin största omställning någonsin. Allmänna värnplikten är vilande och i praktiken avskaffad. I‑stället ska soldater rekryteras. Det går sådär, lindrigt uttryckt. Det är långt kvar till målet 16‑000 frivilliga soldater som ingår i det stegvisa systemskiftet benämnt Insatsorganisation 2014. Om ett yrkesförsvar ska kunna locka till sig rätt personal måste villkoren vara attraktiva. Hittills har utlandstjänstgöringskravet stött på motstånd.

Det finns uppenbarligen mer basala brister. De närmare 1‑700 heltidsanställda soldater som i dag bor på något av försvarsmaktens logement är hungriga. Enligt Johan Forssell (M), ledamot i riksdagens försvarsutskott, är de anställdas levnadsvillkor usla. I en debattartikel i Aftonbladet beskrev han i söndags att bara 50 av de anställda soldaterna har möjlighet att laga sin egen mat på en spis eller i en riktig ugn. Övriga är hänvisade till rum med mikrovågsugnar. På grund av bostadsbristen har flera valt att bo på de dåligt utrustade logementen.

Enligt försvarsminister Sten Tolgfors (M) utgör Sverige tillsammans med Norge, Estland och Polen undantagen i omvärlden genom oförändrade eller ökade anslag. ”Tack vare välskötta svenska statsfinanser kan försvarsreformen genomföras med stabila försvarsanslag”, skrev han nyligen på debattplats i Svenska Dagbladet.

Samtidigt har överbefälhavaren Sverker Göransson inte oväntat yrkat på att ökade ekonomiska tillskott. Exakta siffror har han klädsamt nog inte nämnt. Officersförbundet däremot talar om en ökad budget med åtta miljarder kronor.

Även om rekryteringsprocessen hittills inte fått det stora genomslag som var tänkt, saknas logik i att budgeten ska vara oförändrad även med en mindre kostym. Avvecklingen av uppdraget i Afghanistan borde medföra minskade kostnader.

S t en Tolgfors försöker uppmärksamma det faktum att USA vänder Europa ryggen för att ägna sig mer åt Asien, och då speciellt Ostasien, dit tyngdpunkten i världsekonomin förskjuts. Hans lösning är samverkan och samarbete, vilket låter genomtänkt. Men först måste han se till att de svenska soldaterna är försvarsdugliga, att de är tillräckligt många och att de får mat.